Signerat - Lisa Bjurwald.
Familjer splittras på grund av de hårda kraven för anhöriginvandring, konstaterade Miljöpartiet på gårdagens DN Debatt, där de propagerar för att kraven bör sänkas, helst slopas. Återföreningar av familjer ska underlättas – inte försvåras, anser språkrören, och sätter fingret på en av de råare aspekterna av Europas syn på immigration.
Medan politiker oroas över kontinentens låga barnafödande, gör de allt för att stoppa fel sorts barn från att födas på europeisk mark. Till Skåne flyttar oönskade ”blandpar” som inte uppfyllt de höga kraven för att en förälskad purdansk ska få leva med en icke-dansk. Det poängsystem som tillämpas är utformat för att sålla fram den finaste sortens invandrare: ju fler akademiska meriter, desto större är chansen att få stanna.
Danmarks relationsapartheid är bara en pusselbit i den europeiska omformningsprocess där invandrares integritet körs över. Andra bitar är klädkrav, språkkrav och krav på boende i ”rätt” område. Målet är att slutprodukten ska vara till så stor nytta för samhället som möjligt. Den utsatta människans eget behov av exempelvis sjukvård – vilket grymt nog nekas de papperslösa – kommer i andra hand.
Eftersom den här processen redan pågår är det viktigt att invandringsmotståndarnas vinklade bild inte förvandlas till sanning. I Tyskland råder ett fördomsfullt debattklimat i frågan. Men hur många vet att fler människor lämnar Tyskland varje år, än som kommer dit?
Här hemma talar Sverigedemokraterna om vår ”extrema” invandring. Men inget land i världen tvångsutvisar fler flyktingar till Irak – där våldet mot civila fortfarande är högst närvarande – än Sverige.
Solidaritet och respekt måste vara vägledande ord för invandrings- och flyktingpolitiken. I många konflikthärjade länder är familjen mer central för en stabil livssituation än i Sverige. Att medvetet försvåra för nya svenskar att återförenas med sina barn och sin make eller hustru är omänskligt.