Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ledare

Kan ge en glimt av vår framtid

Det brinner – och kommer så att göra i veckor. Skogsbranden i Västmanland beskrivs som den största i Sverige i modern tid. Scener utspelar sig som vi förknippar med Medelhavsområdet och Kalifornien.

I detta akuta skede gäller det först och främst att rädda människor, boskap och egendom. Staten måste bistå de drabbade kommunerna och hjälpen som begärts från andra EU-länder snabbt sättas in i släckningsarbetet.

Men de större och mer långsiktiga frågorna tränger sig också på: Är detta en glimt av framtiden? Kommer vi med ett varmare klimat att få se fler stora skogsbränder? Och hur rustar vi oss i så fall för det?

Vårt utgångsläge är inte dåligt. Skogsbränder har hittills orsakat relativt små problem i Sverige. Att andra länder har högre beredskap och står bättre rustade speglar i huvudsak riskbilden.

Att växthuseffekten medför högre temperaturer innebär i sig en ökad brandrisk. Sambanden är dock inte helt raka eftersom stigande genomsnittstemperatur också kan ge ökad nederbörd.

Andra faktorer som spelar in är att det varmare klimatet ger högre tillväxttakt i skogen och större biomassa – mer brännbart material helt enkelt. Hur det påverkar den reella risken för häftiga bränder beror dock på hur mycket som avverkas och var det sker.

En samverkan mellan människa och klimat finns också när det gäller trädslagen. I teorin skulle högre temperatur få lövträd att sprida sig norrut. Om det skedde i stor skala skulle risken för okontrollerbara skogsbränder minska eftersom eld inte sprider sig lika snabbt i sådan miljö som i barrskog.

I praktiken spelar människan själv en viktigare roll än temperaturen för lövskogens utbredning. Så länge man inom skogsbruket föredrar barrskog är det den skogstypen som kommer att dominera.

Inför framtiden står vi alltså inför två typer av frågor. För de första de praktiska som handlar om beredskapsnivån och hur man effektivast kan höja den. Med tanke på att stora bränder är relativt sällsynta behövs sannolikt främst en stärkt samordning på nationell nivå och tätare samarbete med andra länder.

För det andra kan vi behöva ställa den mer grundläggande och långsiktiga frågan: Vad ska vi ha för typ av skog? Inte bara brandriskerna utan även sårbarheten för hårda stormar talar för en övergång från barrträd till mer av lövträd.