Signerat – Annika Ström Melin.
Bilderna från huvudstaden Bisjkek var inte svåra att tolka. Polisen sköt rakt in i de demonstrerande folkmassorna. Sjukhusen i Kirgizistans huvudstad fylls med sårade och det rapporteras om mellan femtio och hundra döda. Det är utan tvivel en brutal regim som nu har tvingats på flykt.
Att folk är missnöjda med den korrupta och maktfullkomlige presidenten Bakijev är inte svårt att begripa. Varken demokratin eller ekonomin har förstärkts sedan Bakijev grep makten för fem år sedan efter demonstrationer som liknar de som nu pågår.
Resten är inte lika lätt att tolka. Den opposition som nu säger sig ha tagit makten samarbetade med Bakijev för inte särskilt länge sedan. För fem år sedan stod oppositionsledaren Roza Otunbajeva vid den nu bortjagade presidentens sida. Nu hävdar hon att den nya, självutnämnda regeringen bara ska sitta kvar till dess en ny författning godkänts i en folkomröstning och nyval kan hållas.
Tyvärr talar inte särskilt mycket för att planerna blir verklighet. Kirgizistans korta period av självständighet har präglats av intern maktkamp, utbredd korruption, begränsad pressfrihet och svaga demokratiska institutioner.
Omvärldens reaktioner på skotten i Bisjkek har hittills varit påfallande samstämmiga. USA, Ryssland, EU och Kina manar till lugn och dialog. Kirgizistan ligger mitt i ett område som har många explosiva och konfliktfyllda delar. Alla stormakter har intressen i regionen och är oroliga för att intern oro och instabilitet ska bli en tändande gnista.
EU finns på plats i landet och Kirgizistan tar emot ett ganska omfattande bistånd från Bryssel.EU:s fortsatta stöd bör inriktas på att stärka landets demokratiska institutioner. Om oppositionen menar allvar med sina utfästelser om en ny författning och nyval finns det goda skäl för EU att fortsätta ge bidrag till Kirgizistan, men knappast annars.