Signerat – Johannes Åman.
Hur föreställer vi oss ett samhälle med mer miljövänliga tunga transporter?
När rälsen redan är på plats är utsläppen från järnväg låga. Problemet är att det är dyrt och tar lång tid att bygga ut järnvägsnätet. Dessutom ligger en stor del av miljöbelastningen i själva byggfasen, vilket gör att utsläppen inledningsvis skulle öka i stället för att minska. En annan svaghet är att järnvägen i de flesta fall inte går från dörr till dörr. Lastbil är mer flexibelt.
Vägtransporternas stora minus är utsläppen. Tyvärr har biobränslen för lågt energiinnehåll och batterierna fortfarande för låg kapacitet för att kunna användas för tunga transporter. Så vad göra? Satsa på trådlastbilar, lyder svaret från två tidigare generaldirektörer, Bo Bylund (Banverket) och Ingemar Skogö (Vägverket).
De flesta som stöter på detta förslag för första gången reagerar nog snarare med skepsis än entusiasm. Eldrivna trådfordon prövades redan före första världskriget. På några ställen i världen har trådbussar funnits kvar. Fast inte känns lösningen modern eller innovativ.
Men det är just vad den är om man lyfter blicken från själva trådfordonen och ser helheten som de ska ingå i. Det är inte själva tekniken som är ny utan sättet på vilket samhället skulle använda den.
Bylund och Skogö betonar i sin debattartikel (SvD 18/11) den låga anläggningskostnaden. Att sätta upp kontaktledning och på andra sätt anpassa befintlig väg för eldrift av lastbilar beräknas inte kosta mer än 10–15 procent av vad det kostar att bygga en ny väg eller järnväg.
Av den förstudie som gjorts på uppdrag av Trafikverket och Energimyndigheten framgår att eldriften när den väl erbjuds som ett alternativ kan bli mycket attraktiv. Elmotorer är effektivare. Milkostnaden skulle kunna reduceras till en fjärdedel av vad den är i dag. Därmed skulle det inte behöva ta mer än drygt ett år att tjäna in kostnaderna för att komplettera konventionella lastbilar med teknik för eldrift.
Ur ett samhällsperspektiv är den stora poängen att miljövinsterna kan uppnås med hjälp av befintlig infrastruktur. Utsläppsminskningarna kommer snabbt och till relativt låga kostnader.