Av "folkets" utfrågning av finansminister Anders Borg i P 1 i torsdags finns två slutsatser att dra.
En är att maximal rättvisa är att alla ska ha det som i dag eller bättre. Har ett bidrag höjts måste alla andra höjas lika mycket för annars tolkas det som ett "straff" mot de andra. Politik blir då inte att vilja, att prioritera eller att visa riktning utan att räkna ut en procentsats att fördela jämnt över alltifrån flerbarnstillägg till garantipension. Eftersom ingenting får förändras, om inte allt förändras exakt lika mycket, måste det betyda att människor tycker att vi just i dag lever i den bästa av fördelningspolitiska världar.
En annan slutsats är att många vägrar att se matematiken bakom välfärdsmodellen. Att en förutsättning för att någon ska kunna få ett bidrag är att någon annan bidrar. Vi har alla varit "tärande" som små och lever vi bara tillräckligt länge så blir vi det igen. För att modellen ska fungera krävs att majoriteten av oss är närande däremellan. Att påtala det är inte att vara cynisk. Det är att erkänna matematiska fundamenta. Och om det är någon som ska pekas ut som osolidarisk så är det inte den som betalar till systemet utan den som under sin närande period fortsätter att vara tärande trots arbetsförmåga.
Men icke desto mindre är det vrede människor som ringer in och slåss för sin "rätt" att efter tio år fortsätta att få vara arbetslös på halvtid uttrycker. Men vem finns det att vara arg på? Finansministern fick frågan om han själv varit arbetslös. Han svarade nej och av reaktionen att döma var det fel svar fast personen i andra änden borde vara tacksam över varenda en som inte varit det och som med sina heltidsarbeten sponsrat hennes halvtidsledighet.
Dessutom: vad är det för synsätt? Måste man ha legat på långvården för att bevilja anslag till den? Måste man vara barn på dagis för att besluta om taxenivåer på förskolan?
I ljudet av denna kravkör tycker jag synd om Anders Borg. Tänk att vara finansminister i ett land där uppenbarligen så många vikt sitt liv åt känslan av att vara förfördelad.