Krisen handlar om demokrati

Publicerad 2012-05-09 00:05

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Signerat – Annika Ström Melin.

Signerat – Annika Ström Melin.

Samarbetet i EU bygger på en metod som introducerades av Frankrikes utrikesminister Schuman. Den innehåller ett demokratiskt glapp som förklarar en del av Europas pågående kris.

Vad skulle Robert Schuman säga om dagens europeiska kris? Jo, han skulle nog förstå en hel del.

När Frankrikes utrikesminister den 9 maj 1950 kallade till presskonferens i Paris visste han att planen för kol- och stålindustrin i Europa innebar ett stort och känsligt steg ut i det okända.

Schuman introducerade ett helt nytt sätt att fatta övernationella beslut. Förslaget innebar att Frankrike och Västtyskland frivilligt skulle lämna bort en bit nationellt självbestämmande. I stället skulle bindande beslut fattas tillsammans. Överstatliga institutioner och en domstol skulle övervaka och se till att reglerna följdes.

På så sätt skulle de franska och tyska kol- och stålindustrierna växa ihop och produktionen inte längre vara nationell. Aldrig mer skulle länderna vilja – och inte heller kunna – ta till vapen mot varandra. Sättet att samarbeta skulle dessutom spridas till allt fler områden i Europa, hoppades den franske utrikesministern.

Så blev det också. Efter mer än sextio år är grunden för samarbetet i EU nästan densamma som på Schumans tid. Tack vare hans plan har den europeiska kontinenten blivit allt mer enad och fredlig.

Det fanns dock en konflikt inbyggd i den överstatliga unionen ända från början, och det visste Schuman.

Att begränsa medlemsstaternas suveränitet var ingen liten sak, ens för honom. Den konservative och djupt troende kristdemokraten värnade om nationen och hans medarbetare har berättat att han därför tvekade in i det sista inför presskonferensen den 9 maj.

Även den nya beslutsmetoden innehöll ett problem. Det påpekade Storbritannien som liksom andra europeiska länder bjöds in att delta i den nya fransk-tyska unionen.

Regeringen i London hade en konkret fråga: Om den nya kol- och stålunionen vill lägga ned en brittisk kolgruva, vem tar då det politiska ansvaret för beslutet?

Ingen har ännu lyckats ge ett tillräckligt bra svar på den frågan.

Ända från början har alltså Schumans skapelse, som utvecklades till EU, varit en säregen organisation. Unionen är varken en stat eller en internationell organisation, har inga fasta gränser och utvecklas successivt i takt med tiden. Ministrarna flyger till Bryssel och fattar gemensamma beslut, men det politiska mandatet får de på hemmaplan.

Det har skrivits hyllmeter om detta demokratiska underskott. En hel del har också gjorts för att fylla igen gapet. De folkvalda i Europaparlamentet har fått mer att säga till om vilket gör beslutsfattandet på EU-nivå mer öppet och demokratiskt. Nationella parlament har fått mer insyn och möjlighet att granska unionens nya lagar.

Ändå finns sprickan kvar. Euron och valutaunionen gör den dessutom tydligare än förr.

Ganska länge handlade besluten om kvoter, tullar och handelsavtal och märktes knappt i vardagen. Men i dag påverkar de kärnan i medlemsländernas ekonomiska politik, och därmed mycket påtagligt den nationella demokratin.

Men missnöjda medborgare kan inte rösta bort Bryssel. Politiskt ansvar kan bara utkrävas i nationella val, och även om det väljs en ny regering måste landet följa de gemensamma lagarna.

Den pågående europeiska krisen handlar därför inte enbart om ekonomi, utan lika mycket om demokrati. Om EU ska överleva krävs förstärkning av öppenheten och folkstyret, både nationellt och på unionsnivå. De nationella politiska ledarna måste också förklara och försvara det de är med om att göra gemensamt.

Unionen kommer aldrig bli en fullt genomförd demokratisk statsbildning, med vald regering, gemensamma skatter och försvar. Därför är Schumans arv, trots den demokratiska sprickan, värt att försvara och utveckla. Att självständiga demokratiska stater går samman, men ändå består, och försöker lösa gemensamma problem tillsammans är i själva verket ett modernt sätt att samarbeta.

De överstatliga reglerna borde dessutom förstärkas när det gäller mänskliga fri- och rättigheter. Med tanke på alla extrema partier som för närvarande går framåt i Europa i krisens spår är det skönt att medlemsländerna inte kan göra precis som de vill.

Tipsa via e-post

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Mer från förstasidan

odla500
Foto:Eva Tedesjö

Mindre area läggs om. Försäljning ökar kraftigt – odling hänger inte med.

odla244
Foto:Eva Tedesjö

Odlar Kravmärkt sedan 1988. Märker ökat intresse – men snabba regeländringar ställer till bekymmer. 2  0 tweets  2 rekommendationer  0 rekommendationer

Regeringen föreslår. Vill att studielån i fortsättningen inte skrivs av vid 67 års ålder.

lan_144102
Foto:TT

Därför är stallet så mycket bättre. Överlägsenhet i inledningen av formel 1-säsongen var en gåta. 42  6 tweets  36 rekommendationer  0 rekommendationer

rosberg-244
Foto:AFP
dykare_500255
Foto:Lee Jin-Man/AP/TT

500 dykare söker efter offer för färjekatastrofen. 273 personer saknas.

Färjans kapten har gripits. Utreds för att ha övergett skeppet. 2  0 tweets  2 rekommendationer  0 rekommendationer

Sms gav hopp. Pappa säger sig ha fått sms från barn på färjan. 2  0 tweets  2 rekommendationer  0 rekommendationer

Passagerarfärja med 470 ombord sjönk. Stor räddningsinsats. 4  0 tweets  3 rekommendationer  1 rekommendationer