Krisen handlar om demokrati

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Signerat – Annika Ström Melin.

Signerat – Annika Ström Melin.

Samarbetet i EU bygger på en metod som introducerades av Frankrikes utrikesminister Schuman. Den innehåller ett demokratiskt glapp som förklarar en del av Europas pågående kris.

Vad skulle Robert Schuman säga om dagens europeiska kris? Jo, han skulle nog förstå en hel del.

Annons:

När Frankrikes utrikesminister den 9 maj 1950 kallade till presskonferens i Paris visste han att planen för kol- och stålindustrin i Europa innebar ett stort och känsligt steg ut i det okända.

Schuman introducerade ett helt nytt sätt att fatta övernationella beslut. Förslaget innebar att Frankrike och Västtyskland frivilligt skulle lämna bort en bit nationellt självbestämmande. I stället skulle bindande beslut fattas tillsammans. Överstatliga institutioner och en domstol skulle övervaka och se till att reglerna följdes.

På så sätt skulle de franska och tyska kol- och stålindustrierna växa ihop och produktionen inte längre vara nationell. Aldrig mer skulle länderna vilja – och inte heller kunna – ta till vapen mot varandra. Sättet att samarbeta skulle dessutom spridas till allt fler områden i Europa, hoppades den franske utrikesministern.

Så blev det också. Efter mer än sextio år är grunden för samarbetet i EU nästan densamma som på Schumans tid. Tack vare hans plan har den europeiska kontinenten blivit allt mer enad och fredlig.

Det fanns dock en konflikt inbyggd i den överstatliga unionen ända från början, och det visste Schuman.

Att begränsa medlemsstaternas suveränitet var ingen liten sak, ens för honom. Den konservative och djupt troende kristdemokraten värnade om nationen och hans medarbetare har berättat att han därför tvekade in i det sista inför presskonferensen den 9 maj.

Även den nya beslutsmetoden innehöll ett problem. Det påpekade Storbritannien som liksom andra europeiska länder bjöds in att delta i den nya fransk-tyska unionen.

Regeringen i London hade en konkret fråga: Om den nya kol- och stålunionen vill lägga ned en brittisk kolgruva, vem tar då det politiska ansvaret för beslutet?

Ingen har ännu lyckats ge ett tillräckligt bra svar på den frågan.

Ända från början har alltså Schumans skapelse, som utvecklades till EU, varit en säregen organisation. Unionen är varken en stat eller en internationell organisation, har inga fasta gränser och utvecklas successivt i takt med tiden. Ministrarna flyger till Bryssel och fattar gemensamma beslut, men det politiska mandatet får de på hemmaplan.

Det har skrivits hyllmeter om detta demokratiska underskott. En hel del har också gjorts för att fylla igen gapet. De folkvalda i Europaparlamentet har fått mer att säga till om vilket gör beslutsfattandet på EU-nivå mer öppet och demokratiskt. Nationella parlament har fått mer insyn och möjlighet att granska unionens nya lagar.

Ändå finns sprickan kvar. Euron och valutaunionen gör den dessutom tydligare än förr.

Ganska länge handlade besluten om kvoter, tullar och handelsavtal och märktes knappt i vardagen. Men i dag påverkar de kärnan i medlemsländernas ekonomiska politik, och därmed mycket påtagligt den nationella demokratin.

Men missnöjda medborgare kan inte rösta bort Bryssel. Politiskt ansvar kan bara utkrävas i nationella val, och även om det väljs en ny regering måste landet följa de gemensamma lagarna.

Den pågående europeiska krisen handlar därför inte enbart om ekonomi, utan lika mycket om demokrati. Om EU ska överleva krävs förstärkning av öppenheten och folkstyret, både nationellt och på unionsnivå. De nationella politiska ledarna måste också förklara och försvara det de är med om att göra gemensamt.

Unionen kommer aldrig bli en fullt genomförd demokratisk statsbildning, med vald regering, gemensamma skatter och försvar. Därför är Schumans arv, trots den demokratiska sprickan, värt att försvara och utveckla. Att självständiga demokratiska stater går samman, men ändå består, och försöker lösa gemensamma problem tillsammans är i själva verket ett modernt sätt att samarbeta.

De överstatliga reglerna borde dessutom förstärkas när det gäller mänskliga fri- och rättigheter. Med tanke på alla extrema partier som för närvarande går framåt i Europa i krisens spår är det skönt att medlemsländerna inte kan göra precis som de vill.

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

Polis-rok-SVP-500
Foto:Magnus Hallgren

 Liverapportering. Svenskarnas parti demonstrerar i Stockholm. 36  9 tweets  27 rekommendationer  0 rekommendationer

SVP-144
Foto:Nicklas Thegerström

 Slog till mot kulturhus. Flera insatser i Stockholm på förmiddagen. 54  15 tweets  39 rekommendationer  0 rekommendationer

 ”Detta är riktiga slagskämpar.” Befarar våld vid demonstration. 1277  69 tweets  1208 rekommendationer  0 rekommendationer

Fiskpinne-SVD
Foto:TT, DN

 Tusentals protesterar. Se bilder från demonstrationerna i centrala Stockholm.

Beatles-144
Foto:TT

 Blågul succé. Endast Beatleslegendarerna Paul McCartney och John Lennon har fler USA-ettor. 17  2 tweets  15 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:

 ”Ingen kan förlåta presidenten.” Många har gjort sig lustiga över presidentens klädval. 58  13 tweets  45 rekommendationer  0 rekommendationer

Barack-Obama-144
Foto:AP
Brasse-Brannstrom-500
Foto:TT

 Björn Wiman: Framför allt var ”Brasse” Brännström barnens man. 152  44 tweets  108 rekommendationer  0 rekommendationer

Lasse-Hallstrom-144
Foto:TT

 ”Kan inte förstå att det har hänt.” Säger regissören Lasse Hallström till Aftonbladet. 9  7 tweets  2 rekommendationer  0 rekommendationer

 Magnus Härenstam: Ledsen och förtvivlad över hans bortgång. 27  1 tweets  26 rekommendationer  0 rekommendationer

 Blev 69 år. Skådespelaren ”Brasse” Brännström är död. 2119  55 tweets  2056 rekommendationer  8 rekommendationer

 Bildspecial: Lars Erik ”Brasse” Brännströms karriär i bilder. 51  5 tweets  46 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: