Kampen mot diskriminering är inte över. Tisdagens beslut av Litauens parlament att förbjuda ”positiva budskap” om homosexualitet i offentligheten är ett bakslag för likabehandlingsprincipen. Förbudet ingår i ett lagpaket som förbjuder en mängd åsikter att yttras eller skrivas offentligt. Illa nog.
Men förbudet mot vad som beskrivs som ”homosexuell propaganda” är i praktiken även ett direkt angrepp på de homosexuella. Hbt-personer lever i en svår situation på många håll i Östeuropa, särskilt i katolska länder. Öppna trakasserier och diskriminering är inte ovanligt, och det sker inte sällan med myndigheternas goda minne. En liknande lag som den i Litauen var på gång i Polen under tvillingarna Kaczynskis tid vid makten. Diskriminerande lagar finns också i Grekland och på Cypern, som förbud för homosexuella att göra militärtjänst.
Sverige hör visserligen till de länder som kommit längst i att offentligt erkänna allas lika rättigheter, men även här finns orosmoln. Hatbrotten mot homosexuella ökade med hela 45 procent förra året – en hög siffra för att kunna förklaras med ökad anmälningsbenägenhet.
Inställningen till Hbt-personer är en viktig toleransmätare för samhället i stort och det finns anledning att ta bakslagen på allvar.
EU:s krav på lagstiftning mot diskriminering inskränker sig än så länge bara till arbetslivet. Men direkt diskriminerande lagar är varken förenliga med Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna eller tillämpning av EU-rätten.
Rättsläget är ännu oklart när den litauiska lagen som formellt riktar sig emot yttrandefriheten. Men den strider med stor sannolikhet mot gällande internationella konventioner och frågan lär inte lämnas orörd inom EU. Helt klart är att en lag av det här slaget bryter mot de liberala principer som bör ligga till grund för Europasamarbetet.
Håkan Boström
hakan.bostrom@dn.se