Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ledare

Margarin: När det finns smör...

Under rubriken ”Margarin – smörimitation med bensin” granskar civilingenjören och miljödebattören Gunnar Lindgren tillverkning och lagstiftning kring bordsmargarinet (”Medicinsk Access”, nr 2/14). Det är ingen aptitlig läsning.

En bärande del av lagstiftningen är den så kallade ”redlighetsprincipen”. Enligt denna får man inte lura konsumenten genom att exempelvis färga fläskfilé för att få den att likna oxfilé.

I lagen står det så här: ”Märkningen och dess närmare utformning får inte vilseleda den till vilken ett livsmedel är avsett att saluhållas särskilt vad gäller livsmedlets beskaffenhet, i synnerhet dess karaktär, identitet, egenskaper, sammansättning, kvantitet, datumuppgift, ursprung samt tillverknings- eller produktionsmetod.”

Frågan är om inte själva affärsidén bakom margarinet utmanar hela grundtanken bakom redlighetsprincipen. På ett Lätta-paket står det att varan är gjord med rapsolja och kärnmjölk. På Milda sägs att varan innehåller ”livsnödvändigt fett som behövs för att barn ska växa och utvecklas normalt”.

På locken sägs däremot inget om de andra tillsatserna i processen, de kemikalier som inte heller redovisas i den finstilta innehållsförteckningen. Enligt en inventering från Livsmedelsverket kan det handla om ämnen som bensin, lut, blekmedel och lösningsmedel – ofta aceton.

Gunnar Lindgren konstaterar att de böljande rapsfält som brukar användas för att saluföra denna produkt har väldigt lite att göra med den ”symaskinsolja” som med hjälp av färg, salt, konstgjorda smöraromer och en massa kemiska processer kan bli margarin. Blandar man i stället i vit färg och parfym får man hudkräm. Den kemiska oljan kan också användas för tillverkning av målarfärg eller smörjmedel.

Kunskapen är inte ny. Fyra miljöpartister yrkade redan 1997 på en mer klargörande innehållsförteckning för bordsmargariner. Men av detta bidde intet.

Handlarna borde sluta placera margarinprodukterna i smörkylen och i stället någonstans i trakterna av Klorin på den kemtekniska avdelningen.

Är det farligt? Ingen aning. Gunnar Lindgren hänvisar till studier som visat högre förekomst av astma och allergier hos margarinätande barn. Hur som helst är produkten onödig. Och osmaklig i dubbel bemärkelse.