Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ledare

Att begå folkmord på stenar

I kampen för en ny samhällsordning ingår ofta utplånandet av det som håller den nuvarande samman, skriver Matilda Molander.

Det kallas ”ett kallblodigt angrepp på ett helt folks värdighet och historia”.

För första gången åtalar den internationella brottmålsdomstolen i Haag nu en person för krigsförbrytelsen att ha förstört kulturella lämningar. Den islamistiske rebellen Ahmad al-Mahdi al-Faqi är misstänkt för att ha lett förstörelsen av nio historiska monument och tusentals manuskript under erövringen av Timbuktu år 2012.

Den maliska staden har kallats öknens pärla, och med sina säregna, sandslottsliknande byggnader från medeltiden fick den år 1980 världsarvsstatus av Unesco. Att det är en plats som bör bevaras är de flesta överens om. Men är förstörelse av hus och dokument verkligen ett krigsbrott att ta upp i Haag, jämsides med folkmord och andra bestialiteter?

Den lagliga grunden till åtal för förstörelse av monument grundar sig på en konvention skriven i efterdyningarna av andra världskriget, med Kristallnatten och bombningarna av Dresden i färskt minne. Krig kan utkämpas av många anledningar, men ett mål är alltid att oskadliggöra fienden. På ett sätt eller annat. Från brännandet av samiska trummor, via omhändertagande av aboriginska barn till sprängningen av bron i Mostar har förstörelse av kulturarv använts i det syftet.

Genom historien har många grupper stått upp för sin rätt mot en övermakt, för att de haft något gemensamt att kämpa för. Skottarna är fortfarande skottar och ger inte upp trots hundratals år av nederlag. Aztekernas frihetskamp tog däremot slut efter bara några år och på ruinerna av deras tempel står en katedral. När det inte längre finns en kultur kvar att samlas kring, är det svårt för ett folk att göra motstånd.

Under de senaste åren har kulturarv också i allt högre grad blivit måltavlor för terrorister. De afghanska Buddhastatyerna, den syriska staden Palmyra och assyriska statyer från Nineveh i Irak för att nämna några. I de militanta islamisternas kamp för en ny samhällsordning ingår ofta utplånandet av det som håller den nuvarande samman.

Att slå sönder några monument och bränna gamla manuskript kan kännas futtigt jämfört med organiserade mord och våldtäkter. Men de är en del av samma plan för att slå sönder samhällen och sprida terror. Därför ska krigsförbrytarna ställas inför rätta.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.