Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Det är inte hudfärgen som sätter lönen

Det är lättare att få jobb om man heter Lisa än om man heter Nasrin. Tyvärr är det så verkligheten ser ut i dag. Men om både Nasrin och Lisa är födda i Sverige så kan de i alla fall räkna med att få samma lön.

 

Fackförbundet Saco har i en ny rapport undersökt lönegapet mellan akademiker med svensk respektive utländsk bakgrund och resultatet är: inom många områden går det inte att se tecken på någon lönediskriminering.

Den svenska ekonomin går som tåget och arbetslösheten bland inrikes födda är lägre än på mycket länge. För utrikes födda ser det tyvärr inte lika ljust ut och arbetslösheten har passerat 20 procent. Det är svårt att validera utbildningar, utländska namn ratas i anställningsprocesser och det tar 9 år innan hälften av de nyanlända fått jobb.

Debattörer på vänsterkanten tar det som intäkt för att hävda att Sverige är ett genomrasistiskt land där den med mörk hudfärg eller utländskt klingande namn alltid kommer att vara chanslös. De tecknar en demoraliserande bild av en hopplös framtid där ursprung är allt och ansträngningar inte spelar roll. Som tur är stämmer den inte.

Saco har i sin rapport undersökt situationen för sina medlemmar och resultaten är därför inte representativa för alla akademiker i Sverige. Men de borde ge en ganska rättvisande bild av situationen för de som är väletablerade på arbetsmarknaden.

Tvärtemot vad många verkar tro så kvittar det vad föräldrarna heter och har för hårfärg så länge man själv är född här. För nya svenskar ökar lönegapet ju längre bort från Sverige man är född. Efter att man kontrollerat för bland annat ålder och bostadsort återstår några procents skillnad.

Till viss del kan det bero på diskriminering, men det är inte den enda möjliga förklaringen. Dåliga svenskakunskaper inverkar mycket negativt på lönen. Det kan också tänkas att en stor del är asylinvandrare som väntat i stället för att göra karriär. Ska lönegapet minska är det därför nödvändigt att göra vägen till arbetsmarknaden så kort som möjligt. Svenskundervisningen måste förbättras, möjligheterna till komplettering och validering utökas och reglerna kring anställning förenklas.

Det är ett strukturellt problem att barn till invandrare oftare växer upp i utsatta områden och lyckas sämre i skolan. Men den som pluggar vidare och får ett kvalificerat jobb har lika goda möjligheter att lyckas som andra. Det förtjänar alla att få veta.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.