Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Låt lärare vara lärare, i förorten

Om du var lärare och kunde välja mellan en skola där alla elever har högutbildade och engagerade föräldrar och en där ingen har svenska som första språk och många har sociala problem, vad skulle du välja?

 

För många av Sveriges lärare har svaret hittills varit det förstnämnda. Som DN i höstas kunde visa saknar var fjärde lärare examen i skolorna med lägst andel högutbildade föräldrar.

Det här syns i Pisa där Sverige på 20 år gått från att vara bäst i klassen på likvärdighet till att bli en medelmåtta.

Som Åsa Fahlén och Isak Skogstad från Lärarnas riksförbund slår fast i en artikel på tisdagens DN Debatt är detta en utveckling som måste vändas.

För två år sedan gjorde OECD en fördjupad analys av den svenska skolan och där framkom att det finns stora skillnader mellan elever födda i Sverige och invandrare. De senaste åren har det kommit många nya elever till Sverige, eller snarare till vissa delar av Sverige. Skolverket rapporterade i våras att 10 procent av skolorna tagit emot hälften av alla nyanlända elever. Det förstärker skillnader mellan svenska skolor och ställer ökade krav på lärarna.

Läraryrket har länge haft låg status i Sverige och följden har blivit en lärarbrist få kan ha undgått. Det innebär problem, men sätter också lärarna i den angenäma positionen att de kan välja var de vill jobba.

Om de bästa lärarna ska söka sig till svåra skolor måste de erbjudas bättre villkor där än på andra skolor. En självklar del är lönen, och man kan tänka sig en modell där lärarlönelyftet styrs om för att belöna de lärare som väljer att arbeta i utmanande skolor.

Men pengar är inte allt. Läraryrket måste också renodlas så att läraren kan ägna sig mer åt undervisning och mindre åt att agera ordningsvakt.

Fahlén och Skogstad föreslår att svenska skolor ska gå i Frankrikes fotspår och anställa särskild personal för att sköta administrativa frågor, hålla kontakt med föräldrar och se till att det är lugnt på rasterna. Steg i denna riktning har redan tagits på vissa skolor och strax innan jul rapporterade "SVT Nyheter" att Väsby skola, förutom att satsa på kompetensutveckling, har anställt en person som har till uppgift att se till att eleverna kommer i tid till lektionerna. Sena ankomster har minskat och skolresultaten förbättrats, det borde fler ta efter.

Vissa lärare får dra ett tyngre lass, det ska synas i lönekuvertet.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.