Signerat – Johannes Åman.
Färre elever betyder i allmänhet att det blir lite lugnare i klassrummet. Såväl lärare som elever och föräldrar brukar därför betrakta en liten klass som en vinstlott. Men blir också studieresultaten bättre? Och är en sådan effekt så stor att det lönar sig samhällsekonomiskt att minska klassernas storlek?
Det finns ett flertal tidigare studier som visar att mindre klasser under de tidiga skolåren påverkar elevernas resultat positivt. Men i vilken mån effekten är bestående och vad den betyder för framtida inkomster har varit svårare att belägga.
I en färsk studie från Ifau av Peter Fredriksson, Hessel Oosterbeek och Björn Öckert analyseras inte bara testresultat utan också elevernas inkoms- ter när de nått vuxen ålder. Forskarna finner ett tydligt negativt samband mellan klasstorlek i årkurs 4–6 och den lön eleverna får vid 27–42 års ålder. Alltså: mindre klass ger högre lön. Det talar för att en sänkning av antalet elever per klass skulle kunna bli en god affär samhällsekonomiskt sett.
I praktiken är frågan svårare. Huvudproblemet för en politik som syftar till att över hela linjen minska klassernas storlek är att det krävs fler lärare. Finns det inte ett överskott på erfarna lärare kommer andelen oerfarna lärare att öka, vilket leder till lägre kvalitet på undervisningen.
Det fick Kalifornien känna av när delstaten genomförde ett ambitiöst program för att krympa klasserna. Politiken var mycket populär men ledde inte till den eftersträvade förbättringen av elevernas studieresultat.
Samtidigt kan naturligtvis lärarnas uppskattning ha ett värde. Om de tycker att arbetsmiljön förbättrats kan avhoppen från yrket bli färre, vilket indirekt kan bidra till att elevernas studieresultat förbättras.
Även om slutsatserna i studien från Ifau är intressanta förblir den politiska frågan därför mer komplex. Det finns inte ett svar som gäller i alla lägen utan värdet av att sänka elevantalet blir beroende såväl av tillgången på erfarna lärare som av hur lärarnas allmänna arbetsmiljö och samlade arbetsbörda är.
Tar man dessutom in lönens betydelse för möjligheten att rekrytera och behålla skickliga lärare blir ekvationen än svårare att lösa.