För ett år sedan hamnade Moderaternas dåvarande partisekreterare Sofia Arkelsten i blåsväder. Bakgrunden var en intervju i DN, där hon påstod att hennes parti varit med om att genomföra fri och lika rösträtt i Sverige.
Så var det inte. Den svenska rösträttsrörelsen bars upp av liberaler och socialdemokrater, i opposition mot den dåvarande högern. Det var denna koalition som banade väg för demokratins införande i Sverige.
Efter en skur av kritik tog Arkelsten tillbaka sitt uttalande. Men skadan var redan skedd: antingen hade hon medvetet förvrängt historien eller så saknade hon avgörande kunskaper om 1900-talets viktigaste politiska reform.
”Vi ska snarare vara imponerade av de, ofta, liberala och socialdemokratiska kvinnor som höjde sin röst för kvinnlig rösträtt”, sade statsminister Fredrik Reinfeldt i en kommentar.
Om sex år finns det en chans för Reinfeldt att åter kompensera för sin tidigare partisekreterares pinsamhet. Ty 2018 är det 100 år sedan den liberale statsministern Nils Edén drev igenom allmän och lika rösträtt. Parlamentarismen gjorde sitt definitiva genombrott i Sverige.
Socialdemokraten Leif Pagrotsky har nyligen uppmärksammat detta i en enskild motion till riksdagen. Han har kommit med ett utmärkt förslag – att göra 2018 till ett officiellt minnesår.
Politiker bör inte strössla med jubileer. Men rätt använda kan sådana tillfällen bli viktiga upplysningsinsatser, vilket årets 100-årsminne av Raoul Wallenberg visat. Tack vare uppmärksamheten har böcker, forskningsprojekt och evenemang kommit till stånd. Kunskaper om den störste svenske diplomaten genom tiderna har fått en unik spridning. Lärdomarna av hans gärning har hållits vid liv.
Denna typ av projekt behöver flera år på sig för att förberedas, inte minst för att forskningsanslag ska kunna sökas och resultat presenteras lagom till själva märkesåret.
Leif Pagrotsky föreslår därför att regeringen tillsätter en nationalkommitté för att planera och genomföra vad man skulle kunna kalla 100 år av demokrati.
Någon däremot?