Signerat - Annika Ström Melin.
Demonstrationsgruppen var inte stor och många såg tonårsgängliga och allmänt uppspelta ut. Som om det mest var ett spännande äventyr att stå utanför Sveavägen 68 och skandera ”Nalin Åkesson” och ”Nalin, svikare” för full hals.
Men de som leder dessa unga, arga och frusterade tar på sig ett stort ansvar. Att kalla muslimer som vågar kritisera den militanta islamismen för förrädare är inte bara dumt. Det är farligt.
Organisationen som arrangerade gårdagens lilla demonstration utanför Socialdemokraternas partihögkvarter kallar sig för Muslimska mänskliga rättighetskommittén. Dess företrädare hävdar på fullt allvar att Socialdemokratiska kvinnoförbundets ordförande Nalin Pekgul står för en lika förkastlig inställning till muslimer som Sverigedemokraterna. Pekguls ”talibanprotest”, att klä sig i knäkorta kjolar, är i deras ögon ett oförlåtligt svek. De anser att Pekgul kritiserar sina egna för att behaga det så kallade majoritetssamhällets företrädare och därmed kunna göra politisk karriär.
Det är ett klassiskt och obehagligt sätt att argumentera. Den som öppet vågar kritisera en företeelse i en sekt, ett fanatiskt parti eller i en minoritetsgrupp har genom alla tider riskerat att stämplas som en avfälling.
Häromdagen kastades det ägg på Sayeeda Warsi. Hon är advokat och konservativ ledamot i det brittiska överhuset och en av Storbritanniens mest kända och stridbara muslimer. Enligt uppgifter i brittisk press tycker äggkastarna i London att hon bara ”låtsas vara muslim”.
Europas muslimer utsätts för förtryck och diskriminering. EU:s rättighetsbyrå publicerade för två år sedan en alarmerande rapport som innehöll en kartläggning av det ökande antalet angrepp på moskéer, muslimska butiksägare och små flickor i slöja på väg till skolan. Det är förfärlig läsning.
Just därför måste fler försöka stoppa den totalitära och våldsförhärligande islamismens utbredning. Det är två sidor av samma hot mot tolerans och demokrati i Europa, och de avspeglar varandra.