Signerat – Hanne Kjöller.
Frågan om nattis handlar mer om synen på det egna respektive det offentliga åtagandet, än om förskolans faktiska öppettider. Häromdagen kunde vi läsa om Liams mamma och hennes kamp för nattis (DN 13/2). Och dagis, måste man för tydlighetens skull tillägga, eftersom hennes arbete som nattsjuksköterska förutsätter omsorg också dagtid då hon måste sova.
Här handlar det om val. En sjuksköterska inom Stockholms läns landsting har inga svårigheter att växla över till dagtjänst. I artikeln är det heller inte det som lyfts fram som anledningen. Det är ob-tillägget och de längre ledigheterna som Liams mamma inte vill bli av med.
Frågan är då i vilken mån det offentliga har en skyldighet att tillfredsställa en mammas förstahandsval när det gäller arbetstider. Här handlar det om någon form av dubbla platser inom barnomsorgen, både dag och natt. Att dessa platser inte utnyttjas fulltid gör knappast omsorgen billigare. Man kan ju inte slänga in ett annat barn de dagar då Liam är hemma med sin mamma.
Att kräva barnomsorg dag och natt, för att man inte vill förändra sin arbetstid, är att dra det offentligas åtagande för långt och den enskilde förälderns för kort. Betydligt svårare blir avvägningen när nattlig omsorg står mot egen försörjning. Människor som arbetar inom exempelvis teatern, där så gott som alla föreställningar spelas kvällstid, kan förstås inte kräva att få göra sin Ofelia på kontorstid.
Därför är regeringens hållning den enda rimliga: att pröva varje ansökan individuellt och att nattis inte är en självklar rättighet. Skollagens formulering om att ”kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds i den omfattning det behövs” öppnar för all möjlig och omöjlig tolkning. Ska en astronaut kunna kräva barnomsorg tre månader i sträck för att sedan kunna vara ledig med sitt barn resten av året? Eller ska man kanske kräva att de föräldrar som kan ska vänta med rymdresor och nattarbeten tills barnen klarar sig utan offentlig omsorg?
Jag röstar för det senare.