Signerat – Gunnar Jonsson.
Återigen verkar en oenig opposition ha kommit överens om att stoppa ett regeringsförslag. Denna gång gäller det Sveriges åtagande att leda EU:s snabbinsatsstyrka Nordic Battle Group (NBG) även 2014.
Stridsgrupperna inrättades 2007 och Sverige har redan lett dem vid två tillfällen, 2008 och 2011. Finland, Norge och ytterligare tre länder har deltagit.
NBG låter bra. EU:s snabbinsatsstyrkor ska under sex månader vara redo att sättas in i krishärdar var som helst inom 600 mils radie från Bryssel. Uppgiften kan vara alltifrån humanitära insatser till att skilja stridande parter åt.
Riksrevisionen har kritiserat tidigare stridsgrupper: för stora, för dyra, inte stridsdugliga. Men NBG har på ett sätt fungerat väl, som motor i omställningen av det gamla svenska invasionsförsvaret. Idén är att krafterna ska utföra allehanda nyttigheter i stället för att ligga i mobförråd och vänta på ryssen som aldrig kommer.
Det finns ett icke föraktligt krux. EU:s snabbinsatsstyrkor har aldrig ryckt ut och mycket tyder på att det inte kommer att hända.
För det första krävs enighet bland alla de 27 medlemsländerna. EU:s större makter har egna agendor, de små är inte sugna på att dela kostnader.
För det andra är stridsgrupperna antingen för stora eller för små, eller så stämmer inte halvårsmandatet med verkligheten. Försvarsmakten ville skicka NBG till Tchad men fick nej. Åker brandkårsstyrkan finns den ju inte längre i beredskap.
Regeringen säger att Sverige tack vare NBG snabbt kunde skicka Gripenplan till Libyen. Å andra sidan gjorde NBG:s behov att de svenska piratjägarna utanför Somalia blev av med sina räddningshelikoptrar.
Det finns alltså åtskilliga skäl att ifrågasätta om stridsgrupperna verkligen ska finnas kvar eller ersättas av något annat. Sverige bör driva den diskussionen hårt och bestämt inom EU.
Men Socialdemokraternas försvarspolitik går mest ut på att skydda svensk industri. MP vill i största allmänhet spara på kulor och krut. Värnpliktsvänliga V önskar sig inget utöver en inhemsk partisanstyrka. SD är emot EU. Därur skapar oppositionen ingen gemensam linje, endast ett nej till regeringen. Det är principlöst.