Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ledare

Norska valet: Solberg i dåligt sällskap

Fremskrittspartiet är både extremt och främlingsfientligt, vad den borgerliga statministerkandidaten än säger.

Onsdagen bjöd på ett motbjudande sammanträffande. Norska Fremskrittspartiets (FrP) utkast till ny invandringspolitik läckte ut samma dag som världen nåddes av ryktena om en storskalig gasattack.

Förra året kom 327 syrier till Norge i hopp om asyl. Hittills i år 166 personer. Totalt väntas 11.000 asylsökande under 2013. Drygt hälften får uppehållstillstånd. Alldeles för många för det vidsträckta och av oljepengar överflödande Norge, tycker Siv Jensen och hennes FrP. Och för första gången kan det högerpopulistiska partiet inom kort sitta i en regering med faktisk makt att realisera sin politik.

Måndagen den 9 september hålls stortingsval i Norge. Av opinions­undersökningarna att döma tar Høyre och Erna Solberg vid efter åtta år med Jens Stoltenberg och hans rödgröna regering. Exakt hur hennes regeringsunderlag kommer att se ut är inte klart. Men Høyreledaren ser inga problem med att dela ut ministerposter till Fremskrittspartiet. I ett nyhetsinslag i SVT förra veckan försäkrade hon soligt leende att FrP inte alls är så extremt som svenskarna tror.

Nå, men det var väl skönt! Fast utkastet till ny invandringspolitik säger något annat. Här följer ett axplock:

Norska asylmottagningar i länder som Afghanistan och Somalia ska göra det lätt, billigt och bekvämt att hantera och avslå fler ansökningar. FN:s flyktingkonvention bör omprövas eftersom den ålägger stater att bevilja asyl till människor från avlägset liggande länder. FrP ställer invandring mot välfärd och bortser i god högerpopulistisk tradition från de skatteintäkter som genereras av invandrare som får arbete. Och solidaritet med människor som flyr krig och förföljelse får, gud förbjude, inte kosta pengar.

För att få medborgarskap måste en person ha arbetat och betalat skatt i minst tio år. Det är ytterligt motsägelsefullt när partier som klagar på invandrares bristande integration samtidigt vill försvåra människors känslomässiga och juridiska anknytning till det nya landet. I samma kontraproduktiva anda ska all anhöriginvandring i praktiken omöjliggöras. Inte ens äktenskap med en person boende i Norge ska räcka som skäl för uppehållstillstånd.

Kravet på att all hemspråksundervisning slopas är symbolpolitik, vansinnig sådan. Ur ett rent samhällsekonomiskt perspektiv är det en förlust att inte ta till vara och uppmuntra inlärning av främmande språk, språk som norrmän uppfödda på bokmål eller nynorsk har svårt att lära sig.

Fyraåringar ska språktestas och föräldrarna till barn som inte talar tillräckligt bra norska tvingas sätta sina barn i förskola. Det är orimligt och diskriminerande. Ingen kräver att fyraåringar som inte kan prata rent, bygga torn av klotsar eller fungera i grupp ska kommenderas till den offentliga barnomsorgen.

Bara medborgare ska ha rätt till hela spektrumet av socialförsäkringar, och socialbidragen ska helst avskaffas. Är det inte typiskt? Politiker som gärna svänger sig med retorik om hur ”samhället slits itu” tvekar inte inför att skapa helt parallella samhällen. Ett präglat av välstånd, stabilitet och rättigheter. Ett annat präglat av fattigdom och tillfälliga lösningar.

Som ett blinkande utropstecken föreslås att Norge river upp EES- och Schengenavtalen.

Programmet skulle egentligen inte offentliggöras förrän efter valet, och det är ännu inte officiellt partiets politik. Men ”spreke og offensive forslag”, kvittrar partiledaren Siv Jensen förtjust.

Inget av de övriga oppositionspartierna uppskattar FrP:s planer på att isolera Norge från omvärlden. Längst går Kristelig Folkepartis (KrF) invandringspolitiska talesman Geir Bekkevold som säger att han saknar ord för det han läser. Bekkevold säger också att detta gör det ännu mindre sannolikt att KrF sätter sig i regering med FrP. Men varken Venstre eller Høyre tycks anse att regeringssamarbete härmed blivit uteslutet. Och varför skulle de egentligen det? Förslagen ligger helt i linje med FrP:s nuvarande, väl kända politik och övergripande hållning.

I opinionsundersökningarna ligger Fremskrittspartiet långt under förra valresultatet. 2009 fick det 23 procent av rösterna. I en mätning från i går inte mer än drygt 13 procent. Men om en majoritet av väljarna ser genom fingrarna med Erna Solbergs val av kamrater kan 2013 ändå bli året då främlingsfientligheten släpps in i kabinettet.