Det är tydligt att valrörelsen börjat på allvar i USA. När Barack Obama vid konventet i Denver höll sitt livs viktigaste politiska tal var udden riktad mot John McCain. Den republikanske kandidaten sades sakna kontakt med vanliga amerikaners vardag och vara alltför nära president Bush för att allt tal om självständighet ska vara trovärdigt. "John McCain har röstat med George W Bush i 90 procent av fallen", slog Obama fast.
Talet var en uppvisning i den retoriska skicklighet som bidrog till att Obama gick segrande ur den långa primärvalskampen. Här fanns högt och lågt, här fanns känslosamhet och analys, här fanns konfrontation och medkänsla.
Särskilt tydligt var att han riktade in sig på de vita arbeterklassväljare som han haft svårt att nå.
De samlade demokraterna har trots all pompa och ståt haft anledning att känna oro under samlingen i Denver. Med tanke på det stora missnöje sim finns - över ekonomin, de höga bensinpriserna, Irakkriget och annat - borde Obama ligga väsentligt bättre till i opinionsmätningarna än han faktiskt gör.
Presidentkandidaten ansågs därför ha två huvuduppgifter vid konventet - han måste ha ett enat parti bakom sig och ett konkret program med sig när han nu ska ut och övertyga väljarna.
Hillary Clinton slog an en försonlig ton i sitt tal tidigare i veckan och ställde sig helhjärtat bakom Obama. Den unge senatorn å sin sida presenterade förslag när det gällde bland annat skatter, miljö, utbildning och sjukvård.
"Barack Obama presenterade en ganska tydlig bild av vart han vill leda landet och andra, inte minst tidigare presidenten Bill Clinton, argumenterade för att han är kapabel att göra det", summerar Washington Post.
Det är rimligen en så god grund att stå på inför framtiden som någon demokrat kunde hoppas på före konventet.