Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Olof Palme: Politiker är sällan helgon

Signerat – Erik Helmerson.

Så har eftertexterna rul­lat ut för den sista delen av tv-serien ”Palme”. Kanske drar någon en lättnadens suck. Det har varit mycket denna höst om partiledaren som styrde Sverige under sammanlagt elva år.

Den främsta förtjänsten med Maud Nycanders och Kristina Lindströms dokumentär är inte att den problematiserar eller tillför något nytt till Palmebilden. Snarare är den en grundkurs – eller, för dem som var med, repetitionskurs – i den tid då Palmes, Socialdemokraternas och Sveriges politiska liv löpte parallellt.

Genom att undvika stora åthävor, yviga egna slutsatser och spektakulära avslöjanden blir filmen något av en projektionsyta för åskådarens egna bilder av både Palme och, intressant nog, dagspolitiken. Den har gett upphov till debatter, minnesartiklar, på nytt uppblossande eldar i gamla askhögar som man trodde sedan länge utslocknade.

Efter mordet 1986 vidtog chockerad tystnad, men också ett metodiskt och tålmodigt uppförande av ett bildligt mausoleum. I den mån man alls talade om Palme var det som fredsängeln som rustade ner Europa, stod upp mot stormakter och förde tredje världens talan. Filmen och debatterna den gett upphov till ger en ärligare och, tyvärr, solkigare bild.

Till det mest graverande hör scenerna från Palmes Kubaresa 1975. Han mer eller mindre kryper innanför Fidel Castros uniform och talar efteråt om hur imponerad han är av diktatorns ”enorma vitalitet och vilja att försöka bygga upp Kuba”. I skuggan av de viftande röda fanor som kantade Palmes kortegeväg i Havanna får hans starka ställningstagande mot diktatorerna i Spanien och Grekland – ”satans mördare” – en bismak av hyckleri.

Makt kan ha en deformerande effekt på moralen och Olof Palme var sannerligen inte förskonad. Han ljög om bordell- och IB-affärerna, raljerade över reportrar och motståndare, undervärderade skillnaden mellan demokrati och diktatur och sålde krigsmateriel till diktaturer (Saudiarabien) och med hjälp av mutor (Indien).

Det är svårt att vara ett helgon i politiken. Maktens ikonmålare har inte sällan ett egenintresse av att porträ­ttet lyser extra klart. Men sanningen är ofta grå.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.