Signerat – Johannes Åman.
Att öva är bra. Övning ger färdighet. Men om man missförstått något eller tar till egna nödlösningar på problem som man inte vet hur man ska hantera kan inlärningen bädda för nya problem. Fel som nötts in och blivit till vanor är svåra att rätta till i efterhand.
Felinlärning är vanligt inom matematiken. Elever i svenska klassrum sitter en stor del av tiden och räknar i sin egen takt. Det behöver inte i sig vara dåligt. Men om inte läraren noga följer upp hur eleverna tänker och kontrollerar att de verkligen förstått så befästs begreppsliga missförstånd och felaktiga tillämpningar i stället för att övervinnas.
Många lärare blir också själva offer för felinlärning. Att gå från Lärarhögskolan ut på praktik i en skola brukar bli en chockartad upplevelse. Kraven som ställs i ett klassrum är så annorlunda och så mycket tuffare än vad en teoretisk utbildning någonsin kan förbereda dem på.
Chocken blir inte mindre av att många lärarstudenter får bristfällig handledning. De som inte får det stöd de behöver tvingas själva söka egna lösningar. En del fungerar. Andra är inte alls lyckade. I brist på alternativ blir nödlösningarna ändå en del av lärarens sätt att förhålla sig till uppgiften.
Utbildningsminister Jan Björklund har sneglat på vårt grannland Finland. Där finns särskilda övningsskolor dit lärarstudenter skickas för att göra sin praktik. Tanken är att kompetens ska finnas samlad så att alla lärarstudenter kan garanteras aktivt stöd från en äldre lärare som inte bara själv är duktig på att undervisa utan också har utvecklat sin förmåga som handledare.
På tisdagen meddelade utbildningsministern att även Sverige ska få särskilda övningsskolor. En utredning tillsätts som i juni ska presentera ett förslag till hur det ska genomföras.
Hur mycket övningsskolorna betytt för Finlands goda resultat i internationella kunskapsmätningar som Pisa kan vi inte veta. Men det finns skäl att tro att de utgör en positiv kraft.
Att som inledning på yrkesbanan få möta riktigt skickliga företrädare för yrkeskåren är en god start. Dels kan erfarna handledare tjäna som förebilder och stöd. Dels kan de hjälpa lärarstudenterna att tidigt bryta mönster som annars blir dåliga vanor.