Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ledare

Peter Wolodarski: Fem bilder av Sverige från utsidan

Professor Piketty pratar på.
Professor Piketty pratar på. Foto: Janerik Henriksson/TT

Almedalen är en kamp mellan politiker och lobbyister som slåss om uppmärksam­heten. Men mitt i bruset finns också röster som betraktar Sverige på avstånd. De är värda att lyssna på.

Politikerveckan i Visby är full av förprogrammerade envägsbudskap. Ofta är det bästa sättet att förstå samtiden att lyssna på Almedalens internationella gäster, som ser svensk inrikespolitik med hälsosam distans.

• Gaska upp er

När organisationen Svenskt Näringsliv bjuder in till seminarier brukar betyget om svensk politik och ekonomi bli lågt. Denna gång lät det annorlunda.

På kongresshallens scen stod den indiskfödde amerikanske journalisten och författaren Fareed Zakaria. Han kom med befriande optimism, både om världen och om Sverige.

Om välstånd och modernitet förr var förbehållet västvärlden har globaliseringen och digitaliseringen nu spritt möjligheterna till så många fler. Världens högsta byggnader ligger inte i Europa och USA. Vår tids mest avancerade mobiltelefoner tillverkas inte längre här. Länder som tidigare var fattiga och eftersatta genomgår ett historiskt skifte.

Zakaria betraktar inte utvecklingen okritiskt, även om han i grunden är optimist. Rysslands annektering av Krim, kriget i Syrien och terrorn i Irak är alla exempel på gamla typer av problem som även plågar en globaliserad värld. Fattigdomen i världen har inte försvunnit med internet.

Men glaset är halvfullt snarare än halvtomt. Utmaningen för västvärlden är att hela tiden anstränga sig och anpassa sig till det nya. Det gäller att stå på tå.

Zakaria öste lovord över Sverige, som han kallade för ett av världens mest framgångsrika länder. Men inte heller vi kan ta välståndet för givet.

Något låg det i den gamla socialdemokratiska sloganen ”Stolt men inte nöjd”.

• Vänd inte Syrien ryggen

Almedalen är en låtsasvärld. Den byggs upp med påkostad scenografi varje år, och avslutas med att besökarna åker vidare till sina sommarnöjen.

För vissa blir kontrasterna mot vardagen extrem. Svenskan Ann Dismorr kom till Visby med flyg från Libanon, där hon är chef för FN:s palestinska flykting­läger. Det kändes overkligt att komma till Gotland, berättade hon.

Medan Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson ägnade nästan all sin talartid åt att hetsa mot invandring bar Ann Dismorr vittnesbörd om Syrien­krigets brutala konsekvenser.

Flyktinglägren är överfulla. Konkurrensen om boende är så stor att det kan kosta 400 dollar per månad att hyra ett garage. Ofta delar flera familjer på ett sådant primitivt boende. Ann Dismorr berättade om madrasser som är ihoprullade för att det inte finns plats att sova.

Kriget i Syrien har hittills resulterat i tio miljoner flyktingar, vilket motsvarar nästan hälften av landets befolkning. Av dessa har EU:s 28 medlemsländer (drygt 500 miljoner invånare) beviljat asyl till ungefär 80.000.

• Storebror ser dig

Tack vare spridningen av smarta mobiltelefoner har vi alla blivit vandrande reportrar, fotografer och tv-team. Krig och vardagshändelser når oss blixtsnabbt genom sociala medier.

Den nya informationstekniken binder samman människor på ett enastående sätt, men skapar också risker. Den smarta mobiltelefonen är inte bara en trevlig lekkamrat. I praktiken är den också ett redskap för långtgående övervakning av dess ägare.

Paul Johnson, redaktionschef på brittiska The Guardian, varnade i Almedalen för baksidan av den nya informationsteknologin: hur lätt det blivit att kränka våra privatliv, hur snabbt känsliga uppgifter kan hamna i orätta händer, hur naiva vi varit i synen på personlig integritet.

The Guardian låg tillsammans med Washington Post bakom förra årets Snowdenavslöjande, ett av det senaste decenniets viktigaste och mest modiga journalistiska arbeten.

För detta har tidningen fått utstå ­attacker från såväl den brittiska rege­ringen som konkurrenter i branschen.

Pressfriheten och den personliga integriteten sitter trångt i vår tid.

•  Bästa talaren en robot?

På 1980-talet vann schackmästaren Garry Kasparov en storseger mot världens då mest avancerade dator. I slutet av 1990-talet hade datorerna blivit så mycket bättre att Kasparov förlorade, även om det var jämnt. I dag har människan inte en chans när sofistikerad programvara kombineras med ursnabba processorer.

Robotar kan utföra uppgifter som vi för bara något decennium sedan trodde att endast människor var kapabla att lösa, som att köra bil. Men nu har Google tagit fram en förarlös bil, berättade MIT-professorn Andrew McAfee när han framträdde hos Stiftelsen för strategisk forskning. Tillsammans med Erik Brynjolfsson har McAfee skrivit en av årets mest omtalade böcker, ”The second machine age”.

Under den förra industriella revolutionen ersatte vi mankraft med hjärnkraft. I stället för att gräva själva kunde människor ägna sig åt att utveckla maskiner och sedan styra dem.

Nu har robotarna blivit så pass ­avancerade, att åtskilliga arbetsuppgifter som i dag kräver utbildning kommer att automatiseras. Påfallande många av dessa är tjänstemannajobb.

McAfee ser positivt på utvecklingen, men kom i Visby med handfasta varningar.

Teknikskiftet har redan skapat ett utanförskap på arbetsmarknaden och satt den amerikanska medelklassen under hård press. Det trycket kommer att öka. Och staten måste vara beredd att hjälpa dem som riskerar att slås ut, inte minst många unga män.

• Ständigt dessa klyftor

Den utmaning som Andrew McAfee och Erik Brynjolfsson tecknar i ”The second machine age” hänger samman med den uppflammade debatten om klyftor och ojämlikhet. Å ena sidan har globaliseringen och digitaliseringen skapat fantastiska förbättringar, å andra sidan halkar en växande grupp i framför allt västvärlden efter.

Den omtalade franske ekonomen Thomas Piketty var inbjuden av LO och Socialdemokraterna för att skapa klarhet och ge rekommendationer. Piketty blev veckans dragplåster, men är bättre på att skriva bästsäljande böcker än att tala inför en svensk publik på engelska.

Socialdemokraternas ledning tycktes inte heller överförtjust i idéer om arvs- och förmögenhetsskatt och högre marginalskatter.

Faktum är att Sverige prövade en variant av de pikettyska recepten från 1970-talet och framåt, vilket bidrog till ett ras i OECD:s välståndsliga. 1980 var Sverige på pappret ett av de mest jämlika länder som världen skådat. Men innanför skalet hade välståndsmotorn börjat hacka betänkligt.

Jämlikhet värd namnet kräver tillväxt. Och anständig tillväxt förutsätter att politikerna ser till att livschanser fördelas till alla snarare än att försöka bromsa dem som har framgång.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.