Cristina Husmark Pehrsson, socialförsäkringsminister, har onekligen vridit upp tempot i sin statsrådsgärning. Från att prata och prata till att göra och göra. Och när hon håller sig till huvudspåret, in- och utbetalningarna i systemen, rättssäkerhet och förutsägbarhet, hamnar hon mestadels rätt.
Som till exempel i går när hon tillsammans med regeringens utredare Ann-Marie Begler mötte pressen för att presentera tankarna på en ny tillsynsmyndighet för socialförsäkringen. Titeln på utredningen, 21+1 2, säger inte bara något om lösningen utan också om vad som är problemet.
När Försäkringskassan omorganiserades 2005 gjordes en ny myndighet av 21 självständiga lokala kontor. Riksförsäkringsverket som fungerat som tillsynsmyndighet över de 21 kassorna försvann och ersattes av . . . ingenting. Besynnerligt kan det tyckas i ett land där det flödar av tillsynsansvar, men den verksamhet där det rinner igenom allra mest pengar lämnas i stort sett utan extern, kritisk granskning.
Det vill både Ann-Marie Begler och Cristina Husmark Pehrsson råda bot på. Om tillsynen ska ske genom en ny myndighet eller på annat sätt är för socialförsäkringsministern ännu en öppen fråga. Men tillsyn, det blir det.
Och det är inte en dag för tidigt. Vi vet att rätten till ersättningen skiljer sig åt beroende på var i landet man bor och vi vet att fusket med den tillfälliga föräldrapenningen är omfattande och svinn i systemet kostar både pengar och legitimitet.
Omvänt handlar det också om att säkra individens rättigheter. Om rätten att få rätt ersättning i rätt tid. Om att inte behöva tolerera handläggningstider som spräcker alla privatekonomiska kalkyler. Om att de indragningar av ersättning som Försäkringskassan gör ska utföras på ett korrekt och förutsägbart sätt över hela landet.
Ann-Marie Begler föreslår att den nya myndigheten även ska granska Försäkringskassan ur ett effektivitetsperspektiv. Utmärkt. Får man redan nu föreslå att sökarljuset riktas mot kassans utökade "sms-service" där man utan att behöva prata med en människa bara kan knappa in vilken ersättning man vill ha. Kanske är anonymiseringen en förklaring till att
uppemot en tredjedel av alla föräldrar som söker ersättning för sjukt barn inte varit hemma med sjukt barn.
Enkelt är inte alltid kostnads-
effektivt.