Socialförsäkrings-utredningen, med tidigare statsrådet och generaldirektören Anna Hedborg (s) på tronen, har under sina två utredningsår presenterat åtskilliga intressanta delrapporter.
Intressanta bland annat för att Anna Hedborg till skillnad från sina partikamrater talat klarspråk om hur Sverige utvecklat en sjukfrånvaro som ingalunda står i relation till sjuklighet. Att se problemet är en förutsättning för att kunna leta sig fram till rätt lösning.
Den frispråkiga tonen går förstås igen i slutbetänkandet "Mera försäkring och mera arbete". Konkretionerna staplas emellanåt på hög och vissa förslag skisseras långt ned på detaljnivå. Inget fel i det. Det är de stora frågorna jag saknar. Som exempelvis dem om individens ansvar för sin trivsel och anställningsbarhet kontra arbetsgivarens, arbetsförmedlingens och försäkringskassans. "Omställning", ett ord som ofta förekommer i betänkandet, är ett ovanifrånord som utgår från att någon ska ställa om någon annan. Ungefär som det var en möbel man hade att göra med. "Inställning" är sannolikt ett mycket viktigare begrepp än "omställning".
Med inför huvudtanken i betänkandet, mera av försäkringsmässighet med raka rör mellan inbetalningar och utbetalningar, är det bara att lyfta på hatten. Så var det en gång och så borde det ha förblivit.
Det ansvariga statsrådet Cristina Husmark Pehrssons tämligen lama kommentarer oroar. Hon vill tillsätta en parlamentarisk utredning för att se till att de förändringar som genomförs inte rivs upp vid en ny riksdagsmajoritet. Klokt, och kanske nödvändigt. Men också olyckligt tidskrävande i en svensk sjukligfieringsprocess som tillåtits grassera sedan 1997. När normer och värderingar väl satt sig är det hiskeligt svårt att göra något åt dem. Att två regeringar Göran Persson suttit med armarna i kors medan sjukfrånvaron fördubblats är mångdubbelt allvarligare än summan av alla kvittoskandaler och svarta barnflickor.
Ytterligare en reflektion är att en rejält reformerad sjukförsäkring borde kompletteras av en ny arbetsmarknad. I dag vet vi att det som många sjukskrivna skulle behöva är ett nytt arbete. Att i det läget erbjuda en stramare sjukförsäkring är ungefär lika smart som att erbjuda den med ont i höften en gynundersökning.