Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Robespierre: Avböj terrorns priser

Signerat – Annika Ström Melin.

Innan Gabriela Pichler tar emot Robespierrepriset borde hon ta reda på mer om mannen bakom utmärkelsens namn.

Hon kanske inte vet vilken huvudroll Robespierre spelade när franska revolutionen förvandlades till ett skräckvälde? Hon kanske inte har besökt La Conciergerie i Paris, i dag öppet för besökare, och känt doften av rädsla som fortfarande sitter i väggarna i rummen där kvinnor och män väntade på att köras till giljotinen?

Det är i så fall inte för sent. Prisutdelningen äger rum i mitten av april och ingen som känner till hur iskallt Robespierre lät skicka tiotusentals oskyldiga människor i döden kan vilja ta emot ett pris i hans namn.

Den makabra utmärkelsen har instiftats av den övervintrade revolutionären Lars Diding, som också ligger bakom Leninpriset, och han har tyvärr haft viss framgång.

I början skrattades det mest åt de groteska utmärkelserna, men ryktet har förändrats i takt med att de tilldelats flera framgångsrika författare och duktiga yngre journalister.

I vissa vänsterkretsar uppfattas det tydligen som både tufft och kul att ta emot ett pris som bär folkmördarnas namn. Deckarförfattaren Maj Sjöwall som får årets Leninpris är visst enbart stolt och glad.

Men när författaren Sven Lindqvist fick förra årets utmärkelse riktade han en spark mot ”den leninistiska vänstern” som så ofta anklagat honom för förräderi. Lenin kletar inte fast på gråsossen Sven Lindqvist som alltid har tagit avstånd från våldsamma revolutioner.

Värre är det för Gabriela Pichler, vars framgång bygger på en enda film.

Hennes debut ”Äta, sova, dö” är en gripande och smått genial samtidsskildring. Även den som aldrig har arbetat med att paketera ruccola känner igen sig i berättelsen från salladsfabriken och tycker sig ha hört den där överhurtiga jobbcoachens snack, den där chefens brutala vänlighet och det där rasistiska småsnacket i fikarummet.

Det har redan regnat guldbaggar över Gabriela Pichler. Hon är absolut värd fler priser, men vinner mer på att tacka nej till Robespierres.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.