Signerat – Hanne Kjöller.
Med mörka kostymer, hårt knutna slipsar och bister uppsyn mötte i går statsminister Reinfeldt och finansminister Borg pressen. Uppgiften var att kommentera den rödgröna budgetmotion som offentliggjorts några timmar tidigare. Men det blev fel från början.
Fredrik Reinfeldt verkade mer sur och arg än laddad. Anders Borg hade – precis som i söndagens Agenda – en mimikfattig och defensiv framtoning. Det är som om den politiska glöden runnit ur Borg och ångat ur Reinfeldt. Som om valet redan vore förlorat. Anders Borgs tidigare besked att han inte kandiderar till riksdagen för att han inte är intresserad av att bli oppositionspolitiker stärker inte precis bilden av en allians som tror på en ny valseger.
Men samtidigt ska sägas att det måste ha varit en sällsynt svår måndag i alliansens liv. Statsministern har länge – och med rätta – kunnat surfa på sin regeringsförmåga och på att trion vänsterut blott kunnat ge politiska besked i vissa detaljfrågor. I förtroendemätningar har Reinfeldt & Borg sopat banan med Mona Sahlin och hennes allierade. Inte för att en budgetmotion ger svar på alla politiska frågor, men här finns i alla fall mer av politisk konkretion än tidigare.
Och vad värre är – för regeringens del – här finns åtskilligt av den egna politiken. Det hade onekligen varit lättare att opponera på en politik som lovat att avskaffa jobbskatteavdraget, som sprängt budgettak och intecknat pengar som ännu inte finns. Och så presenterar de rödgröna ett alternativ som sett till kronor och ören inte avviker nämnvärt från regeringens nuvarande och säkert också kommande alternativ.
Pensionärerna hade med all säkerhet fått ett fläskben slängt till sig i borgerlighetens valmanifest som ska presenteras i augusti. Men de rödgröna kom före med ett konkret förslag. Regeringen har för tillfället förlorat initiativet och tvingas i stället bli reaktiv. Roligare dagar har den nog haft.