Signerat - Lisa Bjurwald.
Gårdagens toppmöte mellan EU och Ryssland i sibiriska Chabarovsk präglades av spänningarna på det energipolitiska området. En gigantisk stämning från majoritetsägare i forna oljejätten Yukos riskerar att kosta den ryska staten många miljoner.
EU:s planer på en alternativ gasledning, Nabucco, uppfattas som en utmaning mot den ryska gasdominansen i Europa. Men det som verkligen väckt oro och rent av ilska i Kreml är EU:s nylanserade östliga partnerskap. Trots att det inte handlar om en formell EU-utvidgning österut ser Ryssland det fördjupade samarbetet med de sex tidigare Sovjetrepublikerna Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland som ett hot mot ryska intressen i regionen.
Många månader har förflutit sedan Georgienkriget, som ledde till att relationen mellan EU och Ryssland krackelerade. Men ännu syns alltså inga tecken på att sprickan skulle vara på väg att överbryggas. Frågan är om den inte till och med har fördjupats.
Ryssland och EU lyckades till exempel inte enas om några åtgärder för att förhindra framtida avbrott i de ryska gasleveranserna till Europa – något som i vintras drabbade miljoner européer. President Medvedev använde i stället tillfället, tänkt att bygga upp relationen mellan Ryssland och EU, till att hota Ukraina med en ny gaskris.
Platsen för toppmötet, på gränsen till Kina och nio tidszoner från Bryssel, kan också tolkas som en varning från Moskva om att det minsann finns andra energimarknader om inte EU önskar anpassa sig till ryska spelregler.
Toppmötet i Sibirien infaller ett år efter att Dmitrij Medvedev axlade Vladimir Putins mantel.
Avsaknaden av överenskommelser, Rysslands fortsatta arrogans i Georgienfrågan och landets alltmer dominanta attityd gentemot forna Sovjetrepubliker innebär att förhoppningarna om en närmare relation mellan Bryssel och Moskva var optimistiska i överkant.