Skola: Förbättring i många små steg

Publicerad 2010-05-25 00:05

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Signerat – Johannes Åman.

Berättelser om metoder som prövats i andra länder är ofta förenklade för att passa syftet: det nya och främmande ska riktigt lysa för att kontrasten mot den välkända svenska vardagen och dess problem ska bli tydlig.

DN:s nyhet i söndagstidningen att ”japansk metod lyfter matteelever” låter som en berättelse av detta slag. Men det är den inte, för även om Årstaskolans erfarenheter ännu är färska är japanska ”lesson study” inget experiment eller någon pedagogisk fluga. Det handlar om ett arbetssätt som japanska matematiklärare har många decenniers erfarenhet av.

I någon mån kan man hävda att det i Japan utvecklats en särskild matematikpedagogik. I japanska klassrum lämnas eleverna inte ensamma med lärobokens uppgifter, vilket är vanligt i Sverige, utan lektionen styrs mer aktivt. Läraren presenterar problem och låter eleverna fundera på lösningar. Sedan vidtar ett samtal om de olika lösningarna: Varför är den ena lösningen bättre än den andra? Vad berodde det på att svaret inte blev rätt i det tredje förslaget till lösning?

Att eleverna får tala om matematik bidrar till djupare förståelse. Under diskussionen bildar sig dessutom läraren en bild av vad eleverna missat och det blir lätt att se vilka som inte hänger med.

Men lesson study är egentligen inte en särskild matematikpedagogik. Det är en metod för att utveckla undervisningen som mycket väl skulle kunna leda till andra pedagogiska insikter och som skulle kunna tilllämpas även inom andra ämnen.

Kärnan i lesson study är att små grupper av lärare träffas för att tillsammans utforma en lektion som så väl som möjligt ska belysa ett begrepp eller en typ av problem. De träffas ett par timmar i veckan och arbetar med denna enda lektion i flera månader. Därefter hålls lektionen, utvärderas och hålls igen. Sedan sprids erfarenheterna inom skolan och till andra skolor.

Därmed har lesson study blivit ett sätt för lärare att kontinuerligt utveckla och förbättra sin undervisning. De utgår från vardagens erfarenheter och lär av varandra. De får såväl användbara resultat som en känsla av professionell egenmakt.

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Nyheter från ledare

Greklands ödesstund

Grekland kan inte vara ett omöjligt fall. Men även med stöd från EU kommer det att krävas år av egna ansträngningar. Läs DN:s huvudledare.

När ansvaret trollades bort

Privatisering och avknoppning är en del av den moderata politiken. Men ansvaret för de offentliga reorna är det ingen som vill ta. Läs ledaren.

Dags för nya reaktorer

Att vi först storsatsade på kärnkraft och sedan tvärbromsade har gett oss en struktur med många ålderstigna reaktorer. Läs ledaren.

Lögnens ambassadör

Våldet i Syrien måste upphöra, Bashar Assad måste bort. Och ta sin Sverigeambassadör, Milad Atieh, med sig. Läs ledaren.

Toppmöte med risker

När nio regeringschefer samlas i Stockholm blir det säkert många intressanta debatter, men mötet har framför allt symbolisk betydelse. Läs ledaren.

Mer från förstasidan

Foto: Stringer/Reuters Mänskliga rester från massgraven i Veracruz.

Mexikos taktik mot knark döms ut helt

”Ett fullständigt misslyckande”. Fler än 50.000 dödsoffer har nu krävts sedan president Felipe Calderon inledde sin militäroffensiv mot maffian.

Två brottssyndikat strider om makten. Drygt 20 miljarder om året.

Foto: Scanpix

”Foppa” redo för ny karriär i affärslivet

Har pluggat ekonomi på Handels. Peter Forsberg har bytt hockeyn mot ekonomistudier och är nu redo att ge sig in i affärslivet. Men glöm Foppa-tofflorna.

Foto: Scanpix

Räkna ut din skatt med räknesnurran

Så håller du koll på skatten. Snart kommer du att enkelt kunna räkna ut din preliminära skatt för 2012 - genom en ”räknesnurra” på Skatteverkets hemsida.

Alarmerande ökning av demens

På fem till sju år ökade andelen demenssjuka med 40 procent, visar en ny studie från Umeå universitet. Varannan svensk riskerar att drabbas.

Foto: Emiliano Rodriguez / Alamy Drömmarna är viktiga för att hjärnan ska fungera.

Drömmarna ”lurar” oss att sova

Människor drömmer inte för att vi sover – utan vi sover för att vi drömmer. Det menar neuropsykologen Mark Solms. Hjärnan tror att vi är sysselsatta.

Sömnen återställer hjärnan och minnet. Får lättare att lära oss saker.

Veckans Bard

Teckningar. DN:s tecknare Magnus Bard illustrerar aktuella händelser.

Följ på twitter!

Peter Wolodarski. Ledarredaktionens chef twittrar - följ honom här.

Mer från DN.se

Bästa nyhetssajt

DN.se prisad. Har utsetts till bästa svenska nyhetssajt av Internetworld.

DN på Facebook

Klicka på gilla-knappen. Få de viktigaste nyheterna direkt i ditt Facebookflöde.