Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Skola: Ge läxhjälp åt fler än dem som kan betala

Signerat – Johannes Åman.

Läxorna är i många familjer en källa till stress och konflikter. Är det kanske en lösning att köpa in läxhjälp utifrån?

Säkert i en del fall. Samtidigt väcker verksamheten både oro och misstänksamhet. Håller tjänsterna som erbjuds rimlig kvalitet? Och vad betyder det för samhället att en del barn får extra hjälp med studierna av inhyrd personal?

För att kunna besvara de frågorna måste man först reda ut vilken roll läxorna faktiskt har. Är det ens bra för barn att få läxor?

Tvivlarnas har två angreppspunkter. Den ena är att läxorna tränger undan annat som betyder mer för barnens utveckling, såväl fysisk aktivitet som umgänge med familj och vänner. Den andra är att de som sitter ensamma och studerar riskerar att missförstå en del och sedan nöta in sina egna felaktiga tolkningar.

Men även om läxskeptikerna har rätt både i att det finns annat än studier som är viktigt och att det kan bli för mycket läxor, så har de mest fel. Hemarbete innebär att den totala tid som eleverna ägnar åt studier förlängs. Om extratiden används till repetition och övning av det som läraren gått igenom på lektionstid så kan kunskaper befästas och fördjupas.

När alternativet inte är fysisk aktivitet eller social samvaro utan ökning av en redan hög tv- eller datorspelskonsumtion talar ännu mer för läxorna.

Att vissa elever får betald hjälp medan andra lämnas utan kan leda till att klyftorna vidgas. Men lika lite som man kan hindra välutbildade föräldrar att hjälpa sina barn med skolarbetet bör man försöka stoppa dem som vill köpa läxhjälp. Att någon får lära sig mer är inget problem. Felet är att det finns andra som behöver hjälp men blir utan.

I nyhetsartikeln om läxhjälp (DN 28/5) fanns ett exempel på ideell stödverksamhet: Mattecentrum. Eleverna som går till en ”räknestuga” betalar inte själva någonting, och de som hjälper till är volontärer.

Sådant behöver vi mer av i Sverige. Om verksamheten finansieras genom sponsring eller av offentliga medel är inte huvudsaken. Det viktiga är att alla elever som behöver stöd när de gör sina läxor kan få det.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.