Signerat - Johannes Åman.
Vad är det största skolpolitiska problemet? Om det man talar mest om också är det man tycker är viktigast måste Socialdemokraternas svar vara: friskolorna. Såväl i offentliga debattinlägg som i motionerna till den socialdemokratiska kongressen, som inleds på onsdag, står friskolorna i centrum.
Det finns uppenbarligen mycket med friskolorna som socialdemokrater ogillar. Men särskilt uppehåller de sig vid det faktum att ägarna kan ta ut vinst.
Efter valet 2006 gjorde Socialdemokraterna analysen att skolpolitiken var ett område där partiet hade låg trovärdighet. Partiledningen har därefter försökt lägga om kursen. Kunskap betonas starkare. Samtidigt har sättet att tala om prov, betyg och omdömen förändrats. Det som framhålls är inte längre att detta är maktinstrument eller att eleverna sorteras och stämplas. I förgrunden träder i stället att utvärdering är en förutsättning för att kunskapsluckor ska kunna upptäckas och för att elever som behöver det snabbt ska få hjälp.
För en del socialdemokrater innebär detta inget omtänkande. I Haninge har Socialdemokraterna redan i flera år fört en politik där höga kunskapsmål och tidiga utvärderingar spelat en central roll i kommunens skolpolitik.
Robert Noord, i dag oppositionsråd och tidigare ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Haninge, är redaktör för en debattskrift som har getts ut lagom till kongressen. Titeln ”En skola för den zappande generationen” är egentligen missvisande, för ämnet är inte ungdomars ombytlighet. Boken handlar om friskolor och om vad som borde vara socialdemokratisk politiks huvudfokus.
Alla som medverkar i boken ger uttryck för samma oro: att socialdemokraterna ägnar för mycket energi åt att hitta fel med friskolorna. Friskolekritiken ställer sig i vägen för det som är mycket viktigare: allas rätt till en god utbildning och den ständiga kampen för att höja kunskapsnivån.