Den som följt vargdebatten, men som inte till fullo behärskar EU-kratiska och den besynnerliga användningen av reservationer, kan möjligen bli något förvirrad över det senaste utspelet. Det blev i alla fall jag när miljökommissionären Janez Potocnik i veckan i en TT-intervju – inte i någon skriftväxling med regeringen – tog till orda apropå Naturvårdsverkets beslut att lätta upp reglerna för skyddsjakt.

I intervjun säger han att ”årets skyddsjakt på varg i Sverige får inte bli en maskerad licensjakt”. Han talar om problemvargar och att inte ens dessa individer får skjutas med mindre än ”att det inte finns några andra lösningar, som att sätta upp stängsel för att skydda får, flytta vargar eller förse hundar med bjällror.”

Europeiska kommissionen är än tydligare i ett efterföljande pressmeddelande: ”Om inga andra lösningar är möjliga så kan skyddsjakt bara komma i fråga vad gäller ett tydligt identifierat djur som man vet är farligt eller skulle kunna orsaka allvarlig skada; med andra ord kan en flock eller grupp vargar inte bli föremål för kollektiv skyddsjakt.”

Skyddsjakten får inte bli en maskerad licensjakt, säger kommissionären. Men det är ju just så den lanserats. Dåvarande miljöministern Andreas Carlgren förklarade vid en presskonferens att regeringen inför risken att dras inför domstol valt att ersätta 2012 års licensjakt på varg med en utökad skyddsjakt. Men, lovade samme Carlgren, 2013 skulle allt vara som vanligt igen. Ja, till och med lite bättre. Då skulle licensjakten dammas av igen samtidigt som den nya uppfinningen – skyddsjakt utan egentligt skyddsbehov – också skulle kunna användas. Beskedet till varghatarna var således detta: om ni håller er i skinnet och inte knäpper för många vargar illegalt 2012 så lovar jag er extra mycket pangpang 2013. Den nuvarande miljöministern, Lena Ek, har inte torgfört någon annan uppfattning.

Någon kollektiv ”skyddsjakt” får inte förekomma, skriver kommissionen. Skjutning får bara ske mot ”ett tydligt identifierat djur som man vet är farligt”. Men regeringen har gått åt andra hållet. Före jul beslutades om ett nytt ”förebyggande” rekvisit för skyddsjakt. Få ihop det den som kan.

I Naturvårdsverkets beslut sägs att sammanlagt 32 vargar får skjutas under året om länsstyrelserna så önskar. Naturvårdsverket har nämligen passat på att delegera beslutsrätten till regional nivå. I ett läge när Sverige riskerar att dras inför EU:s domstol så är det på lägsta nivå frågorna ska avgöras. I den svenska rovdjurspolicyn finns förvisso möjligheter till regionalt beslutsfattande, men där finns också tvingande skrivningar om en livskraftig stam. Det går inte heller ihop.

Vilka 32 djur det handlar om säger Naturvårdsverket inte. Ingenting sägs heller om skyldighet att först ha gjort allt för att förhindra avskjutningen. Finns stängsel överallt? Har alla jakthundar försetts med bjällror?

Nytt för i år, skriver Naturvårdsverket, ”är att en myndighet på eget initiativ kan besluta om skyddsjakt i förebyggande syfte för att förhindra att allvarlig skada uppkommer. Då gäller att det är myndigheten som ansvarar för hur man organiserar skyddsjakten”.

Men det är ju helt fantastiskt! ”Vi kommer inte att tveka att driva ärendet till EU:s domstol om Sverige inte följer unionens regler”, säger Janez Potocnik. Kommissionen visar tänderna och Sverige svarar med att skicka frågan nedåt, utåt och bortåt.