Läsförmågan är på väg ned hos svenska skolelever visar en färsk avhandling. Per Fröjd har testat elever i årskurs 9 och funnit att läsförståelsen under åren 1992-2003 försämrats kraftigt. Eleverna med svårigheter har blivit fler och gruppen goda läsare krymt.
En förändring som inträffat under tioårsperioden är att datorerna på bred front gjort sitt intåg i svenska ungdomars vardag. Åren 1994-2000 ökade andelen 16-19-åringar som hade tillgång till dator i hemmet från 44 procent till 89 procent.
Att teve och datorer förändrat barnens vardag är helt klart. Däremot är sambanden inte entydiga.
För 20 år sedan varnade Neil Postman i sin bok "Underhållning till döds" för att bilden skulle tränga ut orden. Medan skriftkulturen utvecklar vår analytiska förmåga får tevetittandet oss att tänka med magen.
Svenska studier av barn har dock visat på ett positivt samband mellan måttligt tevetittande och läsning. Det hänger delvis samman med att barn som ser textade utländska program får viss lästräning.
På motsvarande sätt kan datoranvändning ha positiva effekter. Datorspelen bygger visserligen ofta mer på bild än läsning av text.
Men de som använder datorn för att söka information, mejla och chatta med kompisar får träning både i att läsa och skriva.
Både teve och dator kan användas på ett utvecklande sätt. Problemet är ett annat: att de stjäl tid. Nästan alla goda lärare har genomgått en bokslukarperiod, ofta i 10-12 årsåldern. Om det då finns annat som lockar mer och tränger undan böckerna så leder det till läsförmågan blir underutvecklad.
Per Fröjd ser också en annan mekanism som motverkat läsutvecklingen: rytmen framför datorn är en annan än den som krävs av goda läsare. Den som sitter framför datorn läser inte långa texter. Datorn lockar till en jakt på snabba belöningar inte till försjunkande i en text.
Det finns brister i skolan och lärarutbildningen. Men även om större delen av förklaringen till den fallande läskunnigheten skulle visa sig ligga utanför skolan så kommer frågan ändå tillbaka dit.
Den försämrade läsförmågan måste leda till en starkare betoning på läsning. Läsningen står redan i centrum under de första skolåren när uppgiften är att få barnen att börja läsa. Men för att bli en god läsare krävs så mycket mer.
Elever i alla årskurser borde ständigt ha läsning av skönlitteratur som en av sina hemuppgifter.