Signerat - Johannes Åman.
Med studieavgifter skulle vi få färre utländska studenter. Det hävdar företrädare för universitet och högskolor (SvD 10/9) i sina kommentarer till att regeringen i höst ska lägga fram en proposition om avgifter för studenter från länder utanför Norden och EU.
Sannolikt skulle det bli en minskning av antalet sökande just när avgifterna införs. Men bilden som ges av att vår förmåga att attrahera utländska studenter skulle stå och falla med avgiftsfriheten är felaktig.
Vi är i Sverige vana att se gratis högre utbildning som något att vara stolta över. Fast i realiteten är det inte alls gratis att studera.
De som väljer att bedriva högskolestudier under ett antal år väljer samtidigt bort de arbetsinkomster de skulle ha kunnat skaffa sig under samma period. Denna så kallade alternativkostnad är i alla länder, även i dem som har höga studieavgifter, den dominerande kostnaden.
Så länge andra länder tar ut en avgift medan vi inte gör det, är det billigare för utländska studenter att välja Sverige. Men allra viktigast är kvaliteten på utbildningen, alltså att studier i Sverige är en god investering som ger avkastning i form av bättre arbete och högre inkomster.
Om intäkterna som studieavgifter ger används till att höja utbildningskvaliteten och den förväntade avkastningen, kan svenska högskoleutbildningar bli mer i stället för mindre attraktiva.
Tanken är att avgifterna ska kompletteras med ett system med stipendier för studenter som kommer från utvecklingsländer. Därmed kan effekterna av avgifter bli ännu bättre.
Utbildningssystemet tillförs resurser från utländska studenter som har råd att betala. Samtidigt kan studenter från fattiga länder både ges hjälp med finansieringen och en utbildning som håller högre kvalitet än vad svenska högskolor i dag har råd att erbjuda.