Signerat

Sverige: Stärk de tyska banden

Läge för tysktalande svenskar.
Läge för tysktalande svenskar. Foto: Markus Schreiber / AP
Signerat – Annika Ström Melin.

Sverige och hela Norden borde stärka banden till Tyskland, pläderade nyligen Mats Hellström, tidigare bland annat Europaminister (S) och ambassadör i Berlin, när han inledde en konferens på detta tema. Han har förstås helt rätt.

I stället för att deppa över att vännen Storbritannien smiter ut ur Europa borde Sverige och andra länder i norr försöka blåsa in lite nordisk luft i Tyskland. Det finns dessutom stora och viktiga gemensamma intressen: Östersjön, miljön, handeln och den inre marknaden.

Att stärka de tyska banden handlar också om realpolitik. I takt med Tysklands allt starkare politiska och ekonomiska ställning i Europa kan Sverige ha nytta av den långa historia som faktiskt knyter samman våra länder.

Kulmen för det tyska inflytandet nåddes under 1600-talet, berättade professor Bo Andersson, en annan av konferensdeltagarna, och beskrev den utbredda användningen av tyska språket i Sverige under denna tid.

Det talades tyska i kungahuset, statsförvaltningen, kyrkan och städernas handelshus. När adeln under denna tid diskuterade sakfrågor i riksdagen blandades svenska med både tyska och nederländska.

Fram till andra världskriget var tyska helt dominerande som främmande språk i Sverige. Att det sedan hamnade i vanrykte och trängdes bort av engelskan är inte svårt att förstå, men det är trots allt nästan sjuttio år sedan kriget tog slut.

I dag ropar små och medelstora företag efter medarbetare som kan tyska, förklarade Svenskt Näringslivs Tobias Krantz under konferensen. Att behärska språket kan vara avgörande när affärer görs upp och fler kan alltså få både nytta och nöje av att välja tyska i skolan.

Men egendomlig beröringsskräck präglar Sveriges relation till Tyskland, och det handlar kanske delvis om skam. Det är ett faktum att vurmen för nazisternas rike var utbredd i Sverige och att svensk järnmalm stod för 80 procent av den tyska importen 1940, vilket bidrog till att göra den enorma upprustningen möjlig. Men tystnad och förträngning är ett dåligt sätt att bearbeta något som var fel. Också där har Sverige något att lära av Tyskland.