Trendspanarna säger att vi rör oss mot ett servicesamhälle. Men i praktiken går utvecklingen i motsatt riktning, åtminstone för dem som bor i lägenheter.
I huvudstaden började det med att Arbetsmiljöverket förbjöd den effektiva tidningsinsamlingen. Sedan angrep man sopnedkasten i flerfamiljshus. Och nu försöker Posten tillsammans med Post- och telestyrelsen att ersätta brevinkasten med fastighetsboxar. Enligt ett beslut ska dessa finnas i varje entré senast i januari 2011.
Ingen av dessa förändringar har efterfrågats av landets hyresgäster eller bostadsrättsinnehavare, som tvingas acceptera en påtaglig standardförsämring. I stället är omslaget dikterat av hänsynen till "arbetsmiljön".
Och i vissa fall går det inte ens att vänta till 2011.
Under hösten har Posten ogiltigförklarat inkast som inte är placerade mellan 60 och 125 centimeter från golvet. I ett brev till en fastighetsägare i Stockholm, som jag tagit del av, kräver utdelningschefen i Johanneshov tillsammans med huvudskyddsombudet att åtgärder vidtas inom en månad.
Det som fungerat i decennier har plötsligt blivit omöjligt, med hänvisning till de anställdas hälsa. Enligt detta tänkande är det alltså bättre att exempelvis en pensionär bär sin post från entrén varje dag än att en utbildad brevbärare gör det. Huvudskyddsombudet måste betrakta detta som en stor vinst för samhället.
Men allra störst blir naturligtvis vinsten för Posten, som på sikt kan säga upp medarbetare när man lyckats sänka servicenivån till allmänheten. Detta talar man inte högt om utan använder i stället en politisk korrekt arbetsmiljöretorik.
Priset får de boende och fastighetsägarna betala. Att installera boxar i entréerna blir en både dyr och besvärlig historia, särskilt i äldre hus som saknar adekvata utrymmen.
Regering och riksdag borde syna arbetsmiljöbluffen. Riv upp Post- och telestyrelsens beslut och försvara en ordning som de flesta uppskattar och värdesätter.