Signerat – Martin Liby Alonso.
På tisdagens DN Debatt anklagar SSU:s förbundsordförande Gabriel Wikström alliansregeringen för förljugenhet: Samtidigt som de borgerliga politikerna hyllar den nordiska modellen håller de på att ”i det tysta genomföra ett systemskifte”.
Det är inte första gången en S-märkt politiker ger den verklighetsbeskrivningen. Men den blir varken mer korrekt, eller mindre skadlig för Socialdemokraterna, för att den upprepas.
För det första, om det över huvud taget är lämpligt att tala om förändringarna av välfärdsstaten som ett systemskifte, så startade de inte med allianssegern i valet 2006.
Valfrihetsreformer har verkställts, och fått stöd, av både socialdemokratiska och borgerliga politiker. Och de stora åtstramningarna i trygghetssystemen genomfördes på 90-talet, inte av regeringen Reinfeldt. Avsaknaden av indexering har sedan gjort att till exempel arbetslöshetsförsäkringen har gröpts ur. Men också det har skett med regeringar på båda sidor blockgränsen vid makten.
Dessutom är det inte självklart att beskriva dessa förändringar som ett systemskifte. Det som främst utmärkt den svenska modellen är kanske inte höga ersättningsnivåer och avsaknad av alternativ i välfärden. I stället är dess signum den aktiva och generösa familjepolitiken, som stärker kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Den har inte skurits ner.
För det andra är det en strategisk blunder att bita sig fast vid en verklighetsbeskrivning som bygger på idén om ett pågående systemskifte. Väljarna gillar den svenska modellen och de har i två raka val lagt sina röster på alliansen. Enda sättet att få det att gå ihop med en borgerlig nedmontering av välfärdsstaten är att svenskarna har blivit lurade. Och att dumförklara väljarna är inte en bra taktik för att vinna val.
Då är det bättre att lägga fokus på sakpolitisk kritik.
Det verkar S-ledningen också ha insett. Stefan Löfven säger, till skillnad från sin företrädare, inte mycket. Men när han talar är han oftast saklig. Och yrar inte om ett systemskifte. Det är en av orsakerna till att ett maktskifte är möjligt om två år.