Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Trängselskatt: Fler gränser, högre nivåer, bättre effekt

Signerat – Johannes Åman.

Trängselskatten förvandlades snabbt från stridsfråga till vardag när försöket permanentades 2007. Bilister som drabbats av tilläggsavgiften på 500 kronor för att de betalat någon enstaka dag för sent svär säkert i sin ensamhet. Men något brett, öppet motstånd finns inte längre. Principen att det under vissa tider kostar att passera en gräns runt innerstaden har i tysthet accepterats.

Nu utmanas dock det uppnådda lugnet. I ett förslag från finansdepartementet som just gått ut på remiss föreslås omfattade avgiftshöjningar. Maxnivåerna höjs från 20 till 30 kronor per passage och från 60 till 90 kronor per dag. Avgiftsbeläggningen av Essingeleden tidigareläggs från 2022 till 2016. Dessutom ska det tas ut 15 kronor för resor mellan stadens södra och norra delar, alltså vid Slussen, på Centralbron och på Västerbron.

Tillsammans skulle dessa förändringar ge 630 miljoner kronor per år. Pengarna är tänkta att bidra till det nya trafikpaket som de särskilda förhandlingspersonerna, HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman, fått statens uppdrag att ta fram. Det handlar om tunnelbaneutbyggnad till Nacka och eventuellt också Barkarby och Hagastaden. Men från regionens politiker hörs inga jubel. Det knorras om att staten är svekfull, visar landstinget bristande ­respekt och bara vill komma åt pengarna (DN 20/9).

Att det blir sådana reaktioner är inte konstigt. Regeringen har gång på gång använt intäkterna från trängselskatter som en del i ett spel om vem som ska betala för regionala infrastrukturinvesteringar. Och själva är länets politiker i hög grad deltagare i spelet. De vill ha så mycket som möjligt för statliga pengar.

Den för medborgarna viktigaste frågan borde dock vara en annan: Skulle det nya förslaget effektivt motverka trängsel, ge kortare restider och bättre stadsmiljö? Eller är avgifterna så höga att de negativa konsekvenserna tar överhanden?

Beräkningar som gjorts vid KTH tyder på att det nya förslaget är samhällsekonomiskt välavvägt. Och det verkar sannolikt. Nivåerna har inte ändrats sedan systemet introducerades för närmare åtta år sedan. Men antalet människor och bilar i regionen ökar stadigt.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.