Signerat – Henrik Berggren.
Jag har aldrig upplevt USA som mer deprimerat än vad det är i dag. Med tanke på den ibland överdrivna amerikanska framtidsoptimismen skulle man som misantropisk europé kanske välkomna denna anpassning till sakernas verkliga tillstånd.
Men det är inte upplyftande. Det påminner om att träffa en levnadsglad ungdomsvän som har fått några törnar för mycket av livet: mörka ringar under ögonen, fransig rock och något bittert över munnen.
Det finns två huvudsakliga källor till den amerikanska dysterheten. Den första är den starka polariseringen av det politiska livet i USA, trots Barack Obamas retorik om nödvändigheten av att skapa en ny nationell konsensus.
Många amerikaner till höger på den politiska skalan har tydligt visat att de inte vill delta i detta projekt. Till en del handlar det om en politisk konflikt. Man är emot bankstödet, sjukvårdsförsäkringsreformen och de stora underskott som dessa för med sig.
Men det finns också mer sinistra anklagelser som att Obama är kommunist och inte minst bisarra påståenden om att han inte är född i USA. Många menar att det som historikern Richard Hofstadter en gång kallade ”den paranoida stilen i amerikansk politik” nu är tillbaka.
trots den historiska segern 2008 är många liberaler och demokrater också frustrerade. Främst beror det på besvärligheterna med att genomföra den stora sjukvårdsreformen. De är besvikna över att Obama, som under valkampanjen talade mycket om ”hopp” och ”förändring” i deras ögon har visat sig vara en alltför försiktig förhandlingspolitiker.
Fast kanske det håller på att ljusna. I New York Review of Books läser jag ett reportage om den konservativa Tea Party-rörelsen, som har framställts som en närmast revolutionär högerpopulistisk kraft. Enligt den wallraffande artikelförfattaren liknar den mer vår svenska Junilista: en samling välsituerade men tämligen städade 50-plussare.
Och i helgen går sannolikt den amerikanska kongressen till beslut om sjukvårdsreformen. Om den godkänns har Barack Obama gjort en historisk insats. Låt oss hoppas att det blir en vändning. Ett USA med gott självförtoende är gott för världen.