Signerat – Gunnar Jonsson.
Demokraterna i USA ligger skrynkligt till inför mellanårsvalet till kongressen i november. Den amerikanska ekonomin stapplar och eftersom Demokraterna har makten får de skulden.
President Barack Obama sitter i en klämma. En del ekonomer råder honom att ösa på med federal stimulanspolitik, andra menar att han måste göra något åt det väldiga budgetunderskottet. Väljarna tycks för sin del både anse att han ägnar sig för lite åt arbetslösheten och att han låter statens utgifter skena i väg.
På läktaren sitter Republikanerna och hojtar att inget Obama gör fungerar. Att de själva gödslade underskottet långt före finanskrisen talar de tystare om.
När Obama nu försöker sätta in en stöt i den ekonomiska politiken visar han en osäkerhet som avspeglar konjunkturläget. Han har presenterat en satsning på vägar och järnvägar. Senare i veckan väntas en förlängning av skatterabatten för företag som satsar på forskning och utveckling i USA.
Nyskapande ser det inte ut. Inte lär det gå igenom i kongressen, där republikaner säger nej och demokrater tvekar på grund av opinionen. Och inte skulle det hinna få någon ekonomisk effekt före valet, även om det blev verklighet.
Det stora stimulanspaketet på nästan 800 miljarder dollar, som Bush satte i gång och Obama genomförde, var nödvändigt för att stoppa den finansiella härdsmältan. Kongressens oberoende experter beräknar att det räddade ett par miljoner jobb.
Men krisen har också gjort den amerikanska arbetsmarknaden mindre rörlig. Många sitter med bostadslån som är större än värdet på huset och kan inte flytta. Andra kan fel saker. Därför är det inte självklart att nya stimulanspaket är effektiva.
Bostadsmarknaden måste repareras, skattesystemet likaså. Och efter valet i november blir Obama tvungen att lära sig samarbeta med Republikanerna. Världsekonomin väntar. Eller inte.