Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ledare

Vad vi missade i Reva

Det var delvis en anka, förra årets rapporter om Reva-poliser och Reva-kontroller. Det nu nedlagda projektet handlade aldrig om att stoppa och kräva papper av tunnelbaneresenärer.

I en tillbakablick i ”Kaliber” i P1 (23/3) luftar de inblandade myndigheterna sin frustration. Projekt Reva – Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete – hade att göra med rutiner kring av- och utvisningar. Byråkrati, kort sagt, inte spaningsmetoder.

Indirekt hörde projektet samman med fler kontroller i jakten på papperslösa. Men turerna kring hur stark länken egentligen var blir något av en strid om påvens skägg.

Det som egentligen är intressant i genomgångarna som gjorts efter att Reva-röken lagt sig handlar om en ny sorts värdekrock. För i takt med att våra vanliga nationsgränser luckras upp, får de inre gränskontrollerna en allt större betydelse.

I rapporten ”Skyldig tills motsatsen bevisats?” från Arena idé spåras polisens nya metoder till Gränskontrollutredningen från 2004. I utredningen står att det, för att ”fullgöra våra åtaganden enligt Schengensamarbetet, behövs en utvecklad och effektiv personkontroll”. Och vidare att kontrollen ”måste vara lika effektiv vid såväl inre som yttre gräns”. Åren efter utredningen har antalet utlänningskontroller i Sverige ökat snabbt. 2012 räknades de till över 40.000.

I och med Schengenavtalet är det möjligt att korsa de flesta EU-länders gränser utan att visa passet. Och samtidigt har det ställts krav på nationella myndigheter att göra fler utlänningskontroller inne i länderna.

Ett annat exempel är EU:s sanktions­direktiv, som gett polisen i uppgift att se till att arbetsgivare inte har anställda utan uppehållstillstånd. Direktivet behandlades parallellt med vissa gemensamma europeiska regler för arbetskraftsinvandring.

På det sättet går större personrörlighet hand i hand med fler inre poliskontroller. Det lär också vara priset vi får betala för fler avtal och samarbeten kring öppnare gränser framöver.

Därför är fjolårets debatt om rasprofilering och gränserna för polisens spaningsmetoder sannolikt bara en försmak. Inre gränskontroller sker alltid i en gråzon. Uppgiften i sig öppnar för ett godtycke som kan vålla sår.

Det behövs en ny gränskontroll­utredning och en ny debatt om just detta.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.