Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ledare

Välfärd: ”Den svenska modellen” seglar stadigt

Den svenska välfärden, skriver tre socialdemokratiska debattörer på torsdagens DN Debatt, är ett sjunkande skepp. Och nu har alliansen ägnat åtta års tid åt att borra i skrovet. Den har dessutom enligt artikeln gjort det ”kraftfullt”, ”med all kraft”, ”systematiskt” och... nämnde vi ”kraftfullt”? (Ja, det gjorde vi – fyra gånger.)

Resultatet? Du vet det nog: ”Den svenska modellen håller på att rasa samman.”

Detta är oppositionens budskap i ett valskal. För det kan man naturligtvis inte klandra de rödgröna; i krig och valrörelser är allt tillåtet. Alliansen gjorde exakt samma sak före valet 2006 – med effekten att Göran Persson gnällde på att motståndarna smutskastade Sverige och att Reinfeldt blev statsminister.

Men bilden av den sammanrasande svenska modellen är falsk, oavsett vilka källor man går till och vilka indikatorer man använder.

Skattetrycket har minskat sedan alliansen tillträdde men är fortfarande bland de högsta i världen. Samtidigt har skatteintäkterna ökat.

FN:s index IHDI mäter förväntad livslängd, utbildning, inkomst och jämlikhet. Där ligger Sverige, trots borgarnas skamlösa yxhugg mot välfärdens hjärta, trea i världen.

Resurserna till vården har, både i absoluta tal och som andel av BNP, gått upp stadigt sedan millennieskiftet. Vi ligger i världstoppen vad gäller pengar per skolelev.

Allt detta går dock på tvärs mot vad väljarna tror. Enligt en undersökning från Ipsos misstänker mellan 70 och 80 procent att resurserna till olika välfärdsområden minskat eller varit oförändrade. Med andra ord: I problemformuleringsmatchen slår oppositionens proffsgnällare en straffspark mot öppet mål.

Varför? För att Sverige sannerligen inte är perfekt. För att man ofta jämför välfärden inte med hur den en gång var utan hur den borde vara. Och för att vi i medierna lever på konflikter och missförhållanden.

”Mona, 93: Jag dyrkar hemtjänsten” är ingen rubrik du lär få läsa överdrivet ofta.

I någon mån är medierna alltid i opposition. Förmodligen är det mycket sunt. Men det betyder inte att regeringen ­­ bör ge walkover i verklighetsbeskrivningen.