När svenskar fyller 18 år blir de myndiga, vuxna. De får rätt att rösta i allmänna val, men också rätten att avstå. De får dricka alkohol på krogen, men är inte tvungna att göra det.
Ingen politiker har kommit på tanken att gymnasierna ska förses med serveringstillstånd för att arton- och nittonåringar ska skolas in i goda alkoholvanor. Tvärtom försöker många förbjuda de champagnefrukostar i det fria som är en modern tradition på studentdagen.
När det kommer till val resonerar man annorlunda, åtminstone i Malmö och Alingsås. Kommer inte förstagångsväljarna till urnorna får urnorna komma till dem. Alltså planerar man att öppna lokaler för förtidsröstning på gymnasieskolorna inför valet den 19 september. Om det inte blir för dyrt.
De yngsta vuxnas valdeltagande är lägre än andras, senast låg gruppen 6 procentenheter under snittet om 82 procent i riksdagsvalet. Gapet har alltid funnits; i början på 1980-talet var det litet, medan det 1988 och 2002 var uppe i 10 procentenheter.
Allra störst har det varit i valet till Europaparlamentet. Fram till i fjol. Tack vare Piratpartiet ökade röstandet bland unga män – 18 till 24 år – från 23,5 till 37,8 procent. Den totala slutprocent steg också rejält, till 45,5 procent.
Vid EU-valet 2004 deltog inte ens fyra av tio. Men inte fick politikerna fnatt för det och inrättade kontor för förtidsröstning på alla stora arbetsplatser och på arbetsförmedlingar för den skull. I riksdagsvalet 2006 röstade alltså 76 procent av förstagångsväljarna och det anses så hemskt i Malmö och Alingsås att man vill ha röstning på rasten på gymnasierna.
Det är en god idé att förlägga förtidsröstning till otraditionella ställen där många människor rör sig, som gallerior och tågstationer. Men att curla in valurnorna i skolorna är vansinne. Det är att behandla unga vuxna som barnrumpor, och då är risken att de fortsätter att bete sig som sådana.