Han kom bara trea i franska Socialistpartiets primärval, men nu väntar hela Frankrike på besked från Arnaud Montebourg. Och övriga Europa har faktiskt också anledning att bry sig om vad denne man vill.
Montebourg är en charmig uppstickare som drev en framgångsrik kampanj och kom överraskande långt före Ségolène Royal, socialisternas presidentkandidat 2007, i det interna valets första omgång.
Hans populära budskap präglas av vänsterpopulism. Montebourg är motståndare till globaliseringen och vill ha handelshinder till skydd för fransk industri, också inom ramen för det europeiska samarbetet. Det är oroväckande att ett sådant program får så starkt stöd.
Montebourg fick 17 procent av rösterna i första omgången av Socialisternas primärval, men hamnade efter François Hollande och Martine Aubry. Därför får han inte vara med i andra omgången, då valet avgörs.
Men vem tänker han själv rösta på?
Om Montebourgs entusiastiska anhängare följer hans råd kan det få avgörande betydelse för resultatet. Hittills har han varit mycket hemlighetsfull, men lovar besked före söndag. Faran är förstås att Hollande och Aubry i sin iver att få hans röster börjar flirta med yttersta vänstern.
Det visar också risken med de franska socialisternas extremt öppna omröstning. De som deltar behöver inte vara medlemmar i partiet, utan avkrävs endast en försäkran om att de delar vänsterns grundläggande värderingar. För att vinna den interna omröstningen lockas kandidaterna att profilera sig åt vänster – och därmed riskerar de att stöta bort de stora väljargrupperna.
Den som ska utmana Nicolas Sarkozy kan inte komma dragande med anti-globaliseringsrörelsens gamla mossiga krav. Det vore öppet mål för den sittande presidenten.
Protektionism klädd i vänsterdräkt blir därför förhoppningsvis ingen valvinnare i Frankrike, men kan ändå utvecklas till en stark politisk kraft. Montebourgs budskap säger något om vart den europeiska vänstern är på väg, och det bådar inte gott.