Jonas Sjöstedt har tagit täten i Vänsterpartiets interna partiledarlopp, rapporterar Ekot.

Fram till nästa vecka kan nomineringar till posten som Lars Ohlys efterträdare lämnas in. Hittills har alla fört fram Sjöstedt, ibland tillsammans med Ulla Andersson och i något fall med Rossana Dinamarca.

Delat ledarskap är omstritt i Vänsterpartiet, men tydligen inte inställningen till mannen som frystes ut av Lars Ohly.

Så vem är han – och vad vill han?

Sjöstedts popularitet bygger på att han anses vänlig, kunnig och effektiv som debattör. Och den som följt hans politiska karriär under tiden i Europaparlamentet kan skriva under på allt.

Många verkar också tro att Sjöstedt är en mjukare och mer pragmatisk vänsterpartist än till exempel Lars Ohly. Men det är en missuppfattning.

Bakom det sneda leendet döljs en ovanligt stark principfasthet. I Bryssel behöll Sjöstedt, till skillnad från andra EU-motståndare, sin benhårda kritik.

När miljöpartisterna insåg hur effektiv miljö- eller fiskepolitiken kan bli om lagar gäller i 27 länder övergav de sin programmatiska motvilja. Men Sjöstedt var i sitt EU-motstånd en ståndaktig ideologisk tennsoldat. Det skulle därför förvåna om den debatt som för närvarande förs i Vänsterpartiet leder till annat än en ytterst marginell förändring av partiets tydliga nej.

Stockholm är inte Bryssel, men när Sjöstedt var gäst i Ekots lördagsintervju för en vecka sedan gnistrade stenhårda ideologiska resonemang fram mellan de vänliga skratten.

På frågan varför han var medlem i Socialist party när han bodde i New York svarade Sjöstedt att han kände sig mest hemma där. Han arbetade alltså aktivt för ett parti som vill att alla privata företag konfiskeras.

Så långt vill han själv inte gå. Men demokratin ska gälla även ekonomin, förklarade Sjöstedt som inte ”vill förbjuda” småföretag men som tycker att ”avgörande” sektorer ska kontrolleras ”demokratiskt”.

Samtidigt hoppas han på ett nytt rödgrönt samarbete inför valet 2014.

Hur ska han komma överens med småföretagarvurmande MP och med S, som slopade det sista kvardröjande motståndet mot marknadsekonomin i partiprogrammet för tio år sedan? Bäva månde de som ska förhandla med Sjöstedt om ekonomisk politik.