Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Väntar vi på en ny Fadime?

Foto: Peter Hoelstad
Foto: Peter Hoelstad

Det är inte längre någon nyhet att myndigheter sanktionerar barnäktenskap. Ändå fortsätter Åsa Regnér att tala om barns lika rättigheter utan att lyfta ett finger för flickorna.

De mest utsatta flickorna, i nya länder och i beroendeställning till vuxna män som de har gifts bort med, överges. Det är ett starkt ord. Men det är övergivna de blir.

Tydligen räcker inte vetskapen om att barnäktenskap förekommer för att regeringen ska ta sitt ansvar. Ibland undrar jag om det kommer att krävas en ny Fadime. En symbol vars tragiska öde kan samla andras mod och inspirera till förändring. Kanske är det ett ansikte, ett minspel och ett namn som många behöver för att förstå allvaret? För alla de anonyma berättelser om tragiska öden som vi har hört hittills har inte direkt skapat något politiskt jordskred.

Förra veckan evakuerades hela socialförvaltningen i Mönsterås efter att en 14-årig flicka, gravid i sjunde månaden, tvångsomhändertagits och förts till barnpykiatrisk mottagning i Kalmar. Maken och svärfadern uppges ha agerat hotfullt.

”Barn ska inte vara gifta, men.” Så kan regeringens linje sammanfattas.

Barometern förklarar bakgrunden: När paret kom till Sverige från Syrien i december 2015 meddelade socialtjänsten att de inte fick bo med varandra eftersom barnäktenskap är olagligt, liksom sex med minderårig. Sedan placerade de flickan – hos makens föräldrar. Kommunen motiverade det med att flickans svärmor också är hennes moster, eftersom hon är gift med sin kusin.

Välkommen till Sverige: här är det olagligt med barnäktenskap, så du får antingen bo med flickan du har gift dig med eller – om vi är stränga – så får hon bo med dina föräldrar. Varför ska någon ta en lag på allvar om inte ens myndigheterna själva gör det?

Tillsynsmyndigheten IVO har inte tittat på mer än en handfull fall av barnäktenskap. Varför? Det är ju känt att socialtjänsten i många kommuner systematiskt placerar barnen hos deras makar. Trots att barnäktenskap är förbjudet. ”Vi behöver få in en enskild anmälan”, är svaret.

En regering som menar allvar med barns lika rättigheter hade för länge sedan inlett en granskning av hur myndigheterna har hanterat de här barnen. Men då måste man först vara villiga att granska sig själv. Och de fatala misstag som har begåtts.

”Vi är tydliga, barn ska inte vara gifta. Men det är också en ny tid och nya situationer. Vi har sett gifta par där båda är barn som dessutom har ett gemensamt barn.” Barn- och jämställdhetsminister Åsa Regnérs ord blir helt uddlösa. ”Barn ska inte vara gifta, men.” Så kan regeringens linje sammanfattas.

Självklart kan det finnas undantag. Men huvudregeln måste vara att barn inte ska behandlas som någon annans fru. Och så ser det inte ut i dag.

Juno Blom, som är en del av Nationella kompetensteamet mot hedersförtryck, berättar för Barometern att Malmö har valt att dela på fyra par – av 65 kända fall. Och kommunen är inte ensam om att lämna majoriteten av barnen i männens våld. Så ser det ut på många platser i Sverige.

Men Regnér är inte säker på ”att det alltid är rätt väg att gå” att separera makar när någon av dem är under 18 år. Hon hänvisar till Socialstyrelsens riktlinjer om att se till barnets bästa. Har ministern läst riktlinjerna? Har hon sett de vaga formuleringarna? Och hur förklarar hon i så fall att kommunerna kommer fram till motsatta bedömningar utifrån samma formuleringar?

I Göteborg betyder "barnets bästa" alltid att paret separeras. I Jönköping betyder det motsatsen. Var är de lika rättigheterna i praktiken?

”Vi uppmanar kommuner att ha rutiner runt de här frågorna”, fortsätter ministern. Men problemet är inte att det saknas rutiner, utan att rutinerna ofta går ut på att placera barn med maken. Och att det är möjligt – eftersom myndigheternas riktlinjer är så löjligt vaga.

I februari ska en konferens ordnas, meddelar Regnér. Men vad ska regeringen med en konferens till när både problemet och behovet av insatser redan är uppenbart?

Varför inte redan nu tillsätta en granskning av hur stat, myndigheter och kommuner har agerat? Och var är de skarpa direktiven om att huvudregeln i Sverige är att barn inte ska behandlas som någons fru? Var är besluten som skulle skydda barnen?

Det är dags för Åsa Regnér att sluta leta efter bortförklaringar. Och avsluta meningar om att barn inte ska vara gifta utan något ”men”.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.