Lennart Wedin gick i pension från Metall vid 60 år. Men ha la inte av med att jobba, han fick ett arbete hos en annan arbetsgivare. Wedin gjorde en insats alla tjänar på. Han själv fick mer pengar, arbetsgivaren fick en äldre kompetent medarbetare och det allmänna fick in mer skatter.
Nu utmålas detta som något skumt, ”dubbel ersättning”. Skälet är att Lennart inte är vilken Wedin som helst, han har givit namn till andraledet i Wanja Lundby-Wedin. Och herr Wedins nye arbetsgivare var samma LO som hans fru är ordförande för.
Det kan tyckas pikant. Men Sverige är fullt av arbetsplatser med gifta par, också sådana där ene maken har en chefsbefattning av något slag. Är det något upprörande i historien är det att LO-förbunden hade avtal som gav ombudsmännen pension vid 60 år. De är ändrade. Men inte fullt så långt som de borde, senare anställda ombudsmän får gå vid 62, Gränsen borde vara 65 år, som den är för tjänstemännen inom arbetsgivarorganisationerna.
Numera är Wedin ålderspensionär. Samt medföljande. Till exempel när Wanja Lundby-Wedin åker en vecka för att titta till LO/TCO:s konferensanläggning Riva del Sole i Toscana som hon är ordförande för. (Arvode 4 600 euro). Expressen uppdagade att Lundby-Wedin låtit maken dela rum med sig utan att ta upp sängplatsen till förmånsbeskattning. Det handlar om kanske 1 200 kronor i missad skatteinbetalning per år. Svårt att hetsa upp sig över.
Ändå drar denna nya Lundby-Wedin-vända ut på tiden. Och där har LO-ordföranden sig själv att skylla. Liksom i AMF-affären (som är av en helt annan kaliber) var hennes omedelbara reaktion att säga att hon rakt inte gjort något fel. Skatteverket hävdade motsatsen. Lundby-Wedin fick ånyo förklara sig felinformerad och lova självrättelse.
Ett tips till nästa gång; bekämpa den sårade oskulden i dig, Wanja Lundby-Wedin. Tig medan du kollar sakläget. Då blir medieplågan kortare, i stort som smått.