I januari 2011 fyller Wikipedia tio år. Det är ingen oviktig märkesdag, det digitala uppslagsverket har trängt djupt in i många människors vardag.
Själv använder jag Wikipedia så gott som varje dag. Även om jag ibland aktivt försöker undvika det hamnar jag lätt där eftersom dess artiklar ligger i topp när man gör en Googlesökning.
Jag kollar källorna och använder andra referenser, främst tidningar men även böcker. Men faktum kvarstår – Wikipedia har blivit ett självklart arbetsredskap, inte minst för journalister som arbetar under stark tidspress.
Är detta ett problem? Länge tyckte jag inte det. En uppslagsbok är trots allt bara ett verktyg och kan som sådant vara bättre eller sämre. Jämfört med traditionella uppslagsverk har Wikipedia både styrkor och svagheter.
På plussidan finns först och främst själva mängden av artiklar som ständigt ökar. Om man söker biografiska uppgifter över mer obskyra levande personer är Wikipedia oslagbart. Ur ett historiskt perspektiv är det däremot sämre, kanske för att de som bidrar är mer intresserade av nuet än av det förflutna.
Baksidan av att alla kan skriva på Wikipedia är förstås att det ibland förs in avsiktligt vilseledande information. Så länge man håller sig till relativt kända personer är texterna ofta tillförlitliga. Det är många som bevakar dessa artiklar och om någon försöker smyga in uppgifter om att Barack Obama är muslim eller att Fredrik Reinfeldt har en kommunistisk älskarinna blir de snabbt korrigerade.
Mer problematisk är det med mindre trafikerade uppslagsplatser. För några år sedan skrev jag om Fredrika Bremer-artikeln på svenska Wikipedia där en begåvad skojare hade skapat en mycket övertygande men falsk livshistoria över den ogifta Bremer där hon bland annat försetts med en rar liten make.
Men man får ta det goda med det onda. Ett traditionellt uppslagsverk är mer tillförlitligt i sak men mer begränsat i omfång. Wikipedia täcker in mer, men kräver än högre grad av källkritik (därmed inte sagt att man ska ta allt som står i tryckta encyklopedier som slutgiltiga sanningar).
På senare tid har jag dock börjat undra om Wikipedia inte håller på att förändra vår syn på kunskap på ett mer problematiskt sätt. Dess uttalade ambition är att bli något mer än det triviala verktyg jag beskrivit ovan. Visionen är att skapa en stor kunskapsallmänning där alla bidrar till ett gigantisk digitalt uppslagsverk över allt mänskligt vetande.
Man kan rycka på axlarna åt denna utopism. Men själva idén att kunna omfatta all mänsklig kunskap är i grunden en religiös föreställning: det är drömmen om att skapa Gud på internet, en punkt i universum från vilken allt kan betraktas fullkomligt objektivt.
Men någon sådan punkt finns inte. Uppslagsböcker görs av människor. Därför finns det namngivna skribenter och redaktörer och genomskinliga regler för hur motsägelsefull information ska hanteras.
Wikipedia är däremot bara skenbart genomskinligt. Som i många ultrademokratiska projekt där alla kan vara med på pappret styrs Wikipedia av en tämligen liten grupp bidragslämnare och redaktörer.
Eftersom de är anonyma vet vi inte vilka kvalifikationer de har för uppgiften. Och vad värre är finns det inga fungerande regler för hur dispyter om vad som är sant eller falskt ska avgöras. Den bakomliggande idén är att skapa konsensus, men det leder ofta till intensiva redigeringskrig där en kontroversiell uppgift åker in och ut ur en artikel. Eller till en skenbar neutralitet där olika tolkningar bara redovisas utan någon strävan att pröva dem mot varandra.
Det här betyder inte att Wikipedia är dåligt och att vi ska sluta använda det. Men konsensus är inget bra ideal för kunskapssökande. Att söka sanning är en fortlöpande process där olika tolkningar och teorier om världen ställs mot varandra genom bevisföring och argumentation.