Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Smart Obama spelar högt

Klarspråk från politiker brukar uppskattas. Barack Obama har tidigare varit mycket tydlig med att han är USA:s president, inte kejsare, och att han därför inte kan göra om landets invandringsregler på egen hand. När han använder ett annat klarspråk för att säga motsatsen uppstår i stället dubbla budskap.

Obamas exekutiva order rundar kongressen och ger uppåt 5 miljoner papperslösa, nästan hälften av dem som finns i landet, rätten att stanna i tre år. Det handlar bland annat om personer som varit i USA i fem år eller har barn som är amerikanska medborgare. Vissa högkvalificerade yrkesgrupper får det också lättare. Samtidigt ska gränsövervakningen skärpas ytterligare.

Humanitärt sett är Obamas beslut synnerligen rimligt, och det är också ekonomiskt klokt. Det är praktiskt omöjligt att deportera 11 miljoner papperslösa, vad högerrepublikaner än inbillar sig. De utgör tillsammans runt 5 procent av arbetskraften, och fruktindustrin och byggbranschen skulle ruttna ihop utan dem. Att slänga ut de 20 000 utländska studenter som årligen tar examen i USA vore idiotiskt. Och nog är det vettigare att polisen jagar brottslingar än hederliga invandrare som försörjer sig själva.

Ur konstitutionell synvinkel är presidentens order däremot tvivelaktig. Republikanerna ropar ursinnigt att Obama regerar utanför lagen, och en del ytterkantsspelare vill försöka avsätta honom.

I mellanårsvalet för drygt två veckor sedan vann Republikanerna en storseger, och får efter nyår majoritet i kongressens båda kammare. Valdeltagandet var lågt, och Obama säger att han lyssnar även på dem som inte röstade. Vilket slags parapsykologi han använder för att höra dem är inte alldeles givet.

Presidenten har dock ett eget demokratiskt mandat från den övertygande valtriumfen 2012, och åtgärden kan upphävas av hans efterträdare.

Varför han har väntat i sex år är svårare att förklara bort. I början av sin presidenttid hade Demokraterna majoritet i hela kongressen. Ändå hände inget i invandringsfrågan, eftersom Obama ägnade sig åt sin sjukförsäkringsreform.

Men Republikanerna är också goda hycklare när de säger att Obama borde vänta på lagstiftarna. Sanningen är att deras företrädare i representanthuset har lagt frågan i frysboxen för att den har varit för het att ta i för partiet.

Deras store hjälte Ronald Reagan var inte främmande för exekutiva order, inte heller när det gällde invandring. George H W Bush använde samma metod 1990 för att ge 1,5 miljoner papperslösa permanenta uppehållstillstånd. Omfattningen av Obamas order gör dock att den sticker ut.

Politiskt agerar Obama smart. Denne barmhärtige samarit vet att Hispanics, de som har latinamerikanskt ursprung, är den snabbast växande väljargruppen. 2030 kan de vara 20 procent av de röstberättigade. De lutar kraftigt åt Demokraterna: 71 procent stödde Obama i valet 2012. Och irritationen bland dem har växt över att presidenten inte skrider till verket för att underlätta livet för deras papperslösa fränder.

Republikanernas väljarbas domineras av vita män, en krympande grupp varav en stor andel gärna skulle se ett ogenomträngligt elstängsel vid gränsen mot Mexiko. Partistrategerna ser en stor risk med att ytterligare stöta bort Hispanics. Men gräsrötterna, och inte bara den populistiska Teapartyrörelsen, vägrar acceptera några ”amnestier” för invandrare. Mitt Romney, presidentkandidat 2012, försökte vara stenhård i primärvalen och byta fot i huvudmatchen. Det fungerade inte alls.

Det dummaste Republikanerna kan göra är att svara destruktivt, till exempel genom att stänga statsapparaten precis som i fjol. De kan i stället försöka dra undan finansieringen för Obamas beslut, fast borde i så fall fundera över varför de inte hostat upp tillräckligt med pengar för att upprätthålla dagens regler.

Mest intelligent vore att driva igenom en lag i kongressen. Senaten har redan antagit ett partiöverskridande förslag, som också innehåller en väg till medborgarskap. Men högern i representanthuset har varit för trångsynt och odisciplinerad för att samla sig till en reform.

Kanske har Obama spolierat möjligheterna att samarbeta med Republikanerna under de sista två åren av sin tid som president. Han invänder sannolikt att det var kört ändå, även om det inte är alldeles säkert när det gäller till exempel frihandelsavtal och infrastruktur.

Obamas förtroendesiffror är usla, och opinionsmätningarna tyder inte på något vidare stöd för hans soloräd i invandringsfrågan. Vad författningens författare skulle ha sagt låter sig inte utrönas. Men presidenten har i alla fall visat att han ännu inte går att räkna bort. Och han har lagt en grund för Demokraterna i valet 2016.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.