Hunden är betydligt mer mottaglig för mänsklig kommunikation än vad vetenskapen hittills förstått. Att titta på och tala till hunden som vore den ett litet barn är det allra bästa.
Det råder delade meningar om hur man bör prata med sin hund. En del hävdar att den vanliga rösten räcker gott och väl. Andra föredrar att prata med familjens favorit i ett högre tonläge, som om den var ett litet barn.
Forskning vid den ungerska vetenskapsakademin visar nu att det senare alternativet är att föredra.
I en studie, publicerad i tidskriften Current Biology, berättar József Topál och hans kolleger om en serie experiment där de visat en videofilm för hundar samtidigt som en speciell kamera registrerade djurens ögonrörelser. På filmen syns en person som vänder sig ner mot en plastskål och samtidigt säger: "Hej, hunden...".
Att titta på och prata med hunden i ett högre tonläge var det allra bästa. Då var sannolikheten större för att hunden skulle följa personens rörelse ner mot skålen med ögonen.
Forskarnas slutsats är att hundar är mottagliga för mänsklig kommunikation ungefär på samma sätt som ett litet barn. Om tonläget är högre och om de har ögonkontakt med människan blir de mer uppmärksamma.