Rehabiliteringsgarantin har varit väl använda pengar. Förutom en nettovinst på många miljoner kronor upplever de behandlade patienterna en förbättrad hälsa och arbetsförmåga.
– Jag hade ständig hjärtklappning och mådde psykiskt dåligt. Men efter samtal med en KBT-terapeut blev det bättre på kort tid. För mig har det varit helt suveränt att kunna prata med någon i stället för att ta mediciner, säger en patient i Lund till TT.
Hösten 2009 drabbades hon av stressrelaterad depression med sjukskrivning som följd. Nu jobbar hon igen.
Satsningen på smärtbehandling och KBT, kognitiv beteendeterapi, beror på att två tredjedelar av de sjukskrivna lider av smärtor eller psykiska problem.
En utvärdering som gjorts vid Karolinska Institutet talar om 133—139 miljoner kronor per 1 000 behandlade patienter i nettovinst. Att garantin leder till samhällsekonomisk nettovinst är, enligt Hillevi Busch vid Institutet för miljömedicin, ett antagande som bygger på att patienterna efter behandlingen inte tar ut sjukersättning fram till pensionen.
Men den totala sjukfrånvaron har inte förändrats sedan garantin infördes.
– Vi startar nu en utvärdering av sjukfrånvaron i samarbete med försäkringskassan, säger Anja Nyberg, projektledare för rehabiliteringsgarantin i Region Skåne, där knappt 3 000 patienter hittills utvärderats.
Man tänker också undersöka förändringarna i vårdkonsumtionen hos dem som genomgått rehabilitering.
– Den borde ju minska. Om man mår bättre behöver man inte uppsöka läkare eller terapeut lika ofta, säger Anja Nyberg.
I Skåne infogades rehabiliteringen i vårdval Skåne, vilket innebär att patienterna själva kunnat bestämma var de vill ha sin vård. Antalet vårdgivare har ökat kraftigt.