Kalle: Vilket är egentligen effektivast : Tvål - Alko gel ? och är det större risk att insjukna i kollektivtrafiken (tåg/buss) än någon annanstans?
Marie-Louise Danielsson Tham: I normalfallet räcker vtål, gärna med lågt pH-värde. Detta kallas mekanisk rengöring och är A och O. Har Du varit utsatt för smitta kompleterar Du med handsprit. Ju fler männiksor som är påsamma ställe , desto högre risk för smitta.
Stoffe: Är lite skit 'bra för magen'? Hur mycket ska man försöka undvika att bli sjuk? Jag tänker mig att man inte ska spendera dagarna med att undvika kaffeautomaten på jobbet, och att man stärker sitt immunsystem om man inte tvättar sin frukt, använder andras tangentbord. inte har sin antibakteriella gel med sig var man än går, osv. givetvis riskerar man att bli sjuk då och då, men för en annars frisk människa är det väl inte nödvändigt att undvika bakteriefällor?
Marie-Louise Danielsson Tham: Man måste skilja mellan snälla och elaka bakterier. De flesta bakterier är snälla och är nödvändiga för vårt liv. Elaka kan finnas i avföring, varsår mm. Därför ska man alltid tvätta händer efter toa-besök. Om man hittar mycket hudbakt, till exempel som i DN:s artikel , kan det också finnas förkylnings- och influensvirus där. De blir man sjuk av om man får in dem i kroppen; via ögon, näsa, mun.
isso: i natt blev jag väckt av att min son storkräktes...det fortsatte han att göra sen hela natten. Är detta vinterkräksjukan? Han har feber också och hur stor risk är det att jag nu blivit smittad och när kommer det att drabba mig?
Marie-Louise Danielsson Tham: Verkar som vinterkräksjuka. Virus sprida med kräkningar och diarré. Tvätta lakan och annat nedkräkt vid minst 70 grader. När Du torkar upp, blöt ett våtstarkt papper och lägg över för att förhindra luftburna aerosoler innan Du börjar torka upp. 20 % av svenskarna har genetisk motståndskraft mot vinterkräksjuka. I bästa fall tillhör Du dem. Om Du inte blivit sjuk efter 48 timmar kan Du nog ropa Hej. Noggrann handtvätt och sedan handsprit efter städning och innan Du börjar laga mat.
Anette: Har en väninna som drabbats av influensa trots att hon vaccinerat sig. Hur kommer det sig?
Marie-Louise Danielsson Tham: Influensavaccin görs långt i förväg och görs bara på de vanligaste influensavirusstamarna och av de som man tror kommer att drabba världen mest. Influensavirus ändrar sig också väldigt snabbt och detta kan också göra att vaccinet inte hjälper.
Annsofi: Hej, undrar lite om de rengöringsmedel som finns vilka är bakteriedödande, är de verkligen bra? Har ju varit debatt om det. Dessutom vill man ju tänka på miljön så använder personligen bara såpa och diskmedel, räcker det? Tror det skulle behövas mer information och kunskap om rengöring i hemmet, tips? Tack!
Marie-Louise Danielsson Tham: Vanliga tvätt - och diskmedel räcker gott, likaså handtvätt med tvål och vatten. Desinfektionsmedel, det vill säga inte blandat med diskmedel, tvål etc. behöver bara användas om Du vet att det finns risk för smitta.
Fredrik: "Lite skit rensar magen" sägs det. Kan det vara så att vår besatthet vid hygien och bäst-före-datum gått för långt? Att våra immunförsvar helt enkelt får för lite att öva på idag?
Marie-Louise Danielsson Tham: Nej. Vi måste skilja mellan elaka och snälla bakterier. Många elaka bakt ger inte immunitet efter genomgången sjukdom. Salmonella är en sådan. Därför måste man via god hygien undvika dem. Snälla bakterier, som mjölksyrabakt kan hjälpa kroppen att komkurrera ut de elaka.
Birgitta: Varför så hysteriskt kring bakterier och baciller? Dessa är väl ändå en naturlig del i vår tillvaro. Jag tror att överdriven renlighet bara skapar mer allergier, m.m. Forskning visar ju det. Fokusera istället på alla dessa kemikalier som vi inte kan värja oss emot!!
Marie-Louise Danielsson Tham: Man måste skilja mellan snaälla och elaka bakterier. De flesta är snälla och vi behöver dem för att överleva. Sedan finns det elaka, salmonella, stafylokocker är några exempel. De kan man inte bli immun mot och man kan bli sjuk oavsett om man lever i en ren eller skitig miljö. Den låga barnadödligheten i Sverige är en följd av vår goda hygien. Likaså att vi än så länge har lite antibiotikaresistenta bakterier jämfört med övriga Europa. Fler nyttiga bakterer som mjölksyrabakterier och färre farliga gynnar alla. Vad beträffar kemikalier - det ena goda utesluter inte det andra goda!
Mats: Hur gör du om du ska sitta besöka en offentlig toalett? Dvs i fråga om kontakt med kranvred, handtag, sitta på toasitsen etc. Tack.
Marie-Louise Danielsson Tham: Sätter mig som jag gör hemma. Du kan inte smittas av bakterier eller virus genom att bara sitta på en toalett. Det är handsmitta med avföring som kan vara problem. Spolar med nedfällt lock. Tvättar händerna noga med tvål, torkar dem med torkpapper och stänger sedan av vattnet med det använda handtorkpapperet som skydd.
Mats: Vad är rimligt att göra utan att göra så som de som har bakterieskräck? Var tycker du är en rimlig gräns? (Bara tvätta sig? Handskar?...) tack
Marie-Louise Danielsson Tham: Tvätta händerna med tvål och vatten när Du kommit hem, varit på toa, innan Du lagar mat. Inte peta Dig i ögon, näsa, mun.
Magnus: Vilken smittväg är vanligast, via hand till mun eller via luftburna droppar efter till exempel nysningar och hosta?
Marie-Louise Danielsson Tham: Ingen vet, men troligen luftburna droppar..
Åsa S: Hej! I många mataffärer står kundkorgarna i nåt slags ställ med "jonisering" eller nåt? Fungerar det? Är de korgarna renare?
Marie-Louise Danielsson Tham: Man påstår det. Jag har aldrig testat det, men metoden som sådan är bakteriedödande.
Magnus: Hej. Vi människor är ju genetiskt anpassade för att leva i en långt mer bakterierik "smutsigare" miljö än den vi lever i idag. När samhället fjärmar sig alltmer från den "normala" smutsen så blir vi människor allt oftare sjukare i autoimmuna sjukdomar mm. Vad är dina tankar kring detta?
Marie-Louise Danielsson Tham: Jag tror att vi får i oss för lite nyttiga bakterier, till exempel olika mjöksyrabakt. Sedan har sjukvården blivit så mycket bättre. Fler som skulle ha dött i mycket tidig ålder kan räddas till livet idag och leva ett ganska normalt liv trots sin sjukdom.
Robert: Utsätts vi för mer bakterier idag än förr i tiden och påverkar det hur mycket vi är sjuka?
Marie-Louise Danielsson Tham: Ja, bakterierna försöker hela tiden överlista oss. Nya arter/varianter uppkommer, till exempel Campylobacter, EHEC. Vi lever tätare tillsammans. Förr levde och arbetade alla hemma på gården. Nu har vi dagis, arbetsplatser etc. Ju fler människor som träffas ju fler mikroorganismer byter man.
Lärare: Hej! Vi har högstadieelever som har oskicket att kleta snorkråkor på de gemensamma toaletternas väggar. Har du något slagkraftigt argument att ta till? Vi har försökt med att det är äckligt, hör till småbarnsåren, är snuskigt etc.
Marie-Louise Danielsson Tham: Prata med biologi-lärarna och låt eleverna göra en bakterieodling från snorkråkorna. När de ser vad som växer storknar de.
Nalle: Jag har hört att man inte ska använda torkapparater av blåstyp på offentliga toaletter eftersom de ska vara riktiga bakteriehärdar. Stämmer detta? Jag tycker att det låter konsktigt.
Marie-Louise Danielsson Tham: Jag tror at det är för att undvika att andas in luftföroreningar och alltså inte har något med bakterieskräck att göra.
Mats: I Japan är det mycket vanligt att folk använder munskydd i offentligheten då de är sjuka (eller är det då andra är sjuka?). Vet man om detta faktiskt hjälper mot något?
Marie-Louise Danielsson Tham: Det är för att undvika att andas in luftföroreningar och har inget med bacillskräck att göra.
Cissen: Är det inte så att vi är överdrivet rädda för baciller? Jag tycker det vimlar av antibacilluskmedel för att vi ska få det så rent...Är inte det farligt? Jag menar, vi lever ju bland människor och exponeras hela tiden för baciller och virus, och ju mer vi försöker städa undan desto större risk att vi förlorar motståndskraften? Eller har jag fel? Jag förstår att det är viktigt när man har magsjuka el annan influensa men annars då? Är det inte viktigare att folk håller sig hemma NÄR de är sjuka?
Marie-Louise Danielsson Tham: Man ska inte använda antibaktmedel i tid och otid. Oftast räcker det med mekanisk rengöring, det vill säga att tvätta händerna med tvål och vatten. Det behövs inte heller diskmedel, tvättmedel etc. med desinficerade substanser i. De kan tvärtom vara av ondo. Spara handspriten tills Du kommer i kontakt med någon sjukling eller varit på besök där det kan finnas smitta. Om man saknar möjlighet att tvätta händerna i tvål och vatten kan handsprit vara nödåtgärd, men även handsprit har bäst effekt om man först tvättat händerna i tvål och vatten och sedan torkat dem torra.
Elin: Jag har hört att man delvis kan träna upp sin tolerans mot vissa bakterier, t.ex e-coli. Stämmer detta?
Marie-Louise Danielsson Tham:
Många farliga bakterier och virus ger endast upphov till mycket kortvarig immunitet och därför kan Du inte träna upp Dig. Man har sett att bönder som hela tiden vistas i en lagård får en viss höjning av antikroppstitern mot Campylobacter. Den är dock så låg att den inte skyddar mot Campylobacterinfektion om personen får i sig dem. Om Du äter mycket nyttiga tarmbakterier, t.ex. laktobaciller konkuurerar de med de farliga bakterierna.
Nalle: Är det någon idé att försöka isolera en fökyld familjemedlem eller är det redan kört, eftersom man kommer i kontakt med varandra i alla fall?
Marie-Louise Danielsson Tham: Lev som vanligt, men låt inte den förkylde laga mat, gosa etc. Och - hosta och nys inte rakt ut luften. Engångsnäsdukar och egna handdukar och flytande tvål till den förkylde.
Robert: Du skriver om att vi borde utsätta oss för mer mjölksyrabakterier och nyttiga bakterier. Hur får vi i oss dessa?
Marie-Louise Danielsson Tham: Fermenterade livsmedel, hela mejrihyllan
Mats: Hur farligt är det med hästkött i mat där hästarna inte är avsett för mat produktion. Travhästar ex..
Marie-Louise Danielsson Tham: Helt ofarligt under förutsättning att hästen inte olagligt är slaktad under karenstiden för eventuellt använda mediciner. Jag tycker att det är resursslöseri att inte äta de hästar som slaktas på godkända slakterier
Nalle: Har du någon statistik på vilka bås på offentliga toaletter som används mest och därmed har mest bakterier eller liknande? Det måste finnas mönster i var de flesta tar med sina händer och så.
Marie-Louise Danielsson Tham: Tyvärr inte. Skulle vara kul med en sådan studie.
Mats: Finns det ett samband med att många har allergi idag med FÖR god hygien? Det finns en del som rekommenderar att man skaffar katt så att barnen för starkt immunitet.
Marie-Louise Danielsson Tham: Nej! Jag är kattälskare och vet hur gott en katt, hund eller ett annat husdjur gör med barn.
Linus: Vilka faktorer påverkan upptagningsförmågan och slutligen att en sjukdom bryter ut? (förloppet och vägen dit helt enkelt) Är det så enkelt att om jag får baciller på fingrarna och gnor i ögonen så blir jag sjuk? eller spelar immunförsvaret in till stor/liten del?
Marie-Louise Danielsson Tham: Det är mycket som spelar in. Hur stor mängd bakterier/virus Du gnuggar in, om de är farliga eller ej, Din egen immunstatus, om Du är utvilad och i god balans eller om Du är trött, stressad och allmänt nedgången. Detta var bara några exempel.
Camilla: Hej! Vad vet du om den svenska produkten Science Guardian som ger ett långtidsverkande skydd mot bakterier och virus? Vi använder det i vår familj och är jättenöjda!
Marie-Louise Danielsson Tham: Känner inte till den. Ska googla.
Lars: Verkligen? Många hästägare vittnar om att veterinärer inte bryr sig om att fylla i där det ska fyllas i när hästar får injektioner som gör dem olämpliga som människoföda (DN häromdagen)
Marie-Louise Danielsson Tham: Det är hästägarens skyldighet att alltid ha passet till hand och låta veterinären fylla i det. Karenstiderna är satta med hög säkerhetsmarginal.
Nalle: I bland tvingas jag i mitt arbete att ta förkylda kunder i hand. Hur bråttom är det att tvätta händerna för att undvika att smittas? Kan man klara sig om man inte rör näsa eller ögon?
Marie-Louise Danielsson Tham: Så länge Du undviker att peta i ögon, näsa, mun är det ofarligt. Tänk dock på att allt du tar i, t. ex. Din mobil får virus på sig. Varför inte införa den japanska bugningen i förkylningstider.
Amicus: Vi har väl alla varit med om det? Man står i kassakön i mataffären, och NATURLIGTVIS ställer sig något fä två dm bakom en och hostar och nyser (utan att ens hålla för munnen) så att hårtestarna fladddrar ystert i vinddraget. Så till min fråga: Hur stor är risken att man blir smittad i det läget? Jag tycker mig själv kunna härleda ett stort antal förkylningar till just den situationen.
Marie-Louise Danielsson Tham: Förkylningsvirus flyger ca 1 meter i luften innan de ramlar ner och råkar Du stå i vägen finns alltid risken. Mest smittsam är man de två första dagarna.
Sanna: Har sedan i höstas periodvis vaknat med förkylningskänsla i halsen/näsa, dvs mildare grad av halsont/täppa, men det blir ingenting mer än så. Varför blir jag inte "sjuk"? Vistas på gym,i skola och har närkontakt med folk runt omkring mig som drabbas av förkylning eller influensa. Vad innebär mina känningar?
Marie-Louise Danielsson Tham: De flesta gånger klarar kroppens immunförsvar av att mota Olle i grind. Du kanske har gott immunförsvar och lever sunt (sover tillräckligt, äter rätt mat, vistas ute i friska lufteno.s.v.). När man känner av en begynnande förkylning ska man ta det lugnt och låta kroppen sikta in sig på att bekämpa den.
allmän fråga: hur kan det komma sig att affärer som annars har stora krav på hygien får tillhandahålla skitiga korgar. Snart kommer jag att ha en egen korg med
Marie-Louise Danielsson Tham: De har förmodligen inte vetat detta. . Be Din affär skaffa korgrengöring!
Vante: Är det mer bakterier och virus på rödljusknapparna på sommaren eller vintern? Folk kanske trycker på dem med vantar mer på vintern och torkar bort dem? Eller tar kyla död på dem?
Marie-Louise Danielsson Tham: Förmodligen mer på sommaren när händerna är nakna. Men, å andra sidan, solens UV-strålar är en jättebra bakteriedödare
Linus: Med tanke på hur mycket bakterier som florerar på kanppar m.m. Finns det studier på vilka faktorer som spelar in på varför man blir sjuk och hur mycket de spelar in? (Immunförsvar, gnuggande i ögon, torr hy...t.ex?)
Marie-Louise Danielsson Tham: Det är alltid många faktorer inblandade. Personens immunförsvar och dagsform (utvilad, stressad) äter fel sorts mat, hygienbeteende är bara några exempel. Sedan måset vi komma ihåg att de flesta bakterier är ofarliga och vissa är till och med nödvändiga.
SaraBe: Mitt barn äter ibland jord/sand/snö, kan det vara direkt farligt eller kan det tvärtom ge ett litet tillskott av "snälla" bakterier?
Marie-Louise Danielsson Tham: Försök få Ditt barn att låta bli. Det är inte direkt farligt, men man vet inte vad som kan finnas i det. En fågel med Campylobacter eller Salmonella kanske har bajsat just där. Det är bättre att fixa snälla bakterier från mjölkprodukter och fermenterade grönsaker.
Nalle: När jag blir förkyld så plockar jag fram den använda nässprayen från förra fökylningen och stoppar in den i näsan. Är det safe? Har jag blivit immun eller kan jag då få tillbaka den gamla förkylningen igen? Hur länge överlever smittan på pipen till nässprayförpackningen?
Marie-Louise Danielsson Tham: Förkylningsvirus lever i cikra 8 dagar. Däremot kan nässprayen ha förlorat sin verkan. Den hållbarhetstid som står på förpackningen gäller bara för oöppnad. Ögondroppar får aldrig sparas från gång till gång (ögon är jättekänsliga)
Anders: Bör vi verkligen vara så rädda? Är det inte bra att få i sig lite skit här och där om man i övrigt är vid god vigör?
Marie-Louise Danielsson Tham: De flesta bakterier är ofarliga, många till och med livsnödvändiga. Men, man måste skilja mellan elaka och goda. Det är de elaka vi blir sjuka av och flertalet av dem ger inte upphov till immunitet. Däremot som alltid - sunt förnuft!
Nalle: Jag tror jag ligger på gränsen mot att ha bacillskräck och är rädd att jag ska överföra detta på mina barn. Jag måste alltid tvätta händerna efter att jag har rört pengar. Är det ok att lära barnen den rutinen, eller blir det för mycket?
Marie-Louise Danielsson Tham: Jag tycker det är överdrivet. Lär dem att tvätta händerna innan de ska äta eller hjälpa till att laga mat samt givetvis när de kommer hem och när de varit på toa. Det växer väldigt lite bakterier på pengar.
Mats: Det sägs att ens bakteriekultur måste anpassas till ett land man reser till. Afrika, Asien.en bit bort alltså. Är det sant eller måste man acceptera den obligatoriska magbesvären?
Marie-Louise Danielsson Tham: Delvis är det sant. Tarmbakterierna är anpassade till den mat de ska bryta ner. Därför kan man få orolig mage de första semesterdagarna för att mat och tarmbakterier inte passar ihop. Men, det är betydligt vanligare med sjukdomsframkallande bakterier i mat och vatten utomlands och dessa ger självfallet sjukdom. En hjälp kan vara att äta Laktobaciller (finns på apoteket) för att försöka få dem att konkurrera ut de farliga.
Åsa S: Är personer från länder där man äter mindre mejeriprodukter oftare sjuka?
Marie-Louise Danielsson Tham: Omöjligt att säga. Dock vet man opastöriserade mejeriprodukter oftare orsakar sjukdom.
SömnigaFågeln: Hej, finns det lika många vinterskräksjuka i andra (nordiska och icke-nordiska) länder som i Sverige ? Om inte, vad beror det på ? Tack.
Marie-Louise Danielsson Tham: Övriga Norden är ungefär som Sverige. Det beror på klimatet, befolkningen (ju fler människor tillsammans desto större risk), ätbeteende (rykande varm mat - säker kontra kalla/ljumna bufféer)
Linda: Hej! Vad är en lagom nivå på hygien, med tanke på att det dels inte är bra med bakteriedödande medel (har jag hört), men samtidigt får jag lätt bacillskräck av alla äckliga grejer ni har hittat. Hur gör du själv, t ex? Tvättar du hemma med ytdesinfektion eller var lägger du nivån (jag gör det själv när det går magsjuka, annars är det handtvätt jag fokar på mest)?
Marie-Louise Danielsson Tham: Tvål och vatten för handtvätt räcker bra. Likaså vanligt diskmedel och tvättmedel. Handsprit endast när Du har sjuka hemma eller varit utsatt för smitta.
moderator: Vi avslutar nu chatten: Tack till alla som medverkat.